Kettil Stenbergs entré i säkerhetsbranschen skedde 2010 då han blev vd för Stanley Security i Finland. 2014 fick han också tjänsten som vd för Stanley Security i Sverige, vilket följdes av en motsvarande roll i såväl Danmark som i Norge, innan han blev officiell Nordenchef.

2014 fick vi en ny kamerabevakningslag som redan 2018 ersattes den av en betydligt mer tillåtande kamerabevakningslag. Hur har det svenska samhällets syn på kamerabevakning förändrats under din tid i säkerhetsbranschen?

– På Trygghetskamerans dag 2015 blev jag väldigt fascinerad av att Brå i sin presentation framhöll att kamerornas brottsförebyggande effekt var ringa eller obefintlig, särskilt som en amerikansk forskare (Eric Piza) på samma event visade på den betydande brottspreventiva effekten som kamerabevakning med åtgärd kan ha.

Vad har då hänt sedan dess?

– Mycket har förändrats, men inte folkopinionen, den har varit positiv till kameror hela tiden. Etablissemanget har däremot gjort en helomvändning. Nu ser man nödvändigheten i att använda kameror, men polisen har fortfarande för få kameror i Sverige.

Hur har teknikutvecklingen varit under samma tidsperiod?

– Det var mycket analogt till en början. Man digitaliserade kamerorna med decoders. Idag är kamerasystemen mycket smartare och kan göra analys både i och utanför kameran. Upplösningen på bilderna har förbättrats enormt. Med en 7K-kamera får man otroligt skarpa bilder som är mycket användbara för olika analysändamål.

Intelligent video har ju funnits länge, hur ser du på utvecklingen där?

– Förut handlade mycket områdesövervakning. Kameror med rörelsedetektion skulle upptäcka intrång och identifiera inkräktare. Nu kan larm triggas på helt andra sätt och kamerorna har mer uppgiften att reagera på avvikelser i miljön för att så tidigt som möjligt upptäcka risker för oönskade händelser av olika slag.

– Det kan vara en person som i stället för portfölj bär på något som kan vara ett vapen. Eller så kan kameran reagera på att en väska eller annat föremål är placerat på en offentlig plats utan tillsyn. Intelligent teknik har gjort att vi kan reagera innan något oönskat har inträffat, att kamerorna i de här fallen blivit proaktiva.

Något annat säkerhetsområde där intelligent kamerabevakning har fått en roll som inte fanns för tio år sedan?

– Absolut. Brand, med analys kan kameror upptäcka risker innan branden är ett faktum. Det är otroligt viktigt eftersom det handlar om människors liv och hälsa.

– Det som växer sig allt starkare är applikationer som inte primärt handlar om säkerhet. Det kan exempelvis vara processövervakning, eller att man med intelligenta kamerors hjälp kontrollerar att arbetsmiljöregler följs, exempelvis att anställda använder hjälm på byggarbetsplatsen.

Digitaliseringen innebär överlappningar mellan branscher när det gäller tjänsteleveranser. Hur ser du på konkurrensen från andra branscher?

– Jag tycker det är bra att vi blir konkurrensutsatta. Säkerhetsbranschens företag måste helt enkelt hänga med i utvecklingen.

Så du räds inte högre krav på branschen?

– Det är bra med krav som medverkar till höjd säkerhetsnivå. Jag välkomnar exempelvis NIS2-direktivet som skruvar upp cybersäkerhetskraven på installationer som är kopplade till kritisk infrastruktur.

– Jag hoppas vidare att kunder ska kräva certifieringar i högre grad. Ett grundläggande krav skulle kunna vara ISO 27001, som är en IT-säkerhetscertifiering.

Intelligent kamerabevakning är idag hett efterfrågat. Men hur tillförlitlig är tekniken?

– Tekniken är bra, men det krävs att leverantören har erfarenhet och kompetens. Vidare ska man som leverantör inte lova för mycket.

– Med exempelvis intelligenta kameror i kombination med radar eller laser får man idag en mycket bra områdesbevakning. Sedan finns alltid risk för att omständigheter i miljön försvårar. Väder och vind kan så klart generera falska larm.

– Visst kan falska larm elimineras genom inställningar i systemet, men då finns det risk för att skarpa larm missas. Därför måste det finnas lite tolerans för falsklarm.

Securitas Technology har på senare år profilerat sig starkt inom molnlösningar. Hur ser du på molnlösningar?

– Jag tror att allt som kan automatiseras kommer bli automatiserat. Det innebär dock inte att man alltid ska köra molnlösningar.

– On-site kommer att finnas kvar, inte minst i organisationen som hanterar skydd av kritisk infrastruktur. Så finns också alternativet med hybridlösningar, att kunden har ett eget moln och lagrar sin känsliga information onsite.

Hur cybersäkert är då molnlösningar?

– Över lag är molnet det säkrare alternativet. Men vem som hanterar molnet och hur det hanteras är väldigt viktigt.

– En professionell molnleverantör ser till att patchningar och andra viktiga uppdateringar görs automatiskt samt att systemet skannas av kontinuerligt för att hitta eventuella sårbarheter. Att ha en lokal lösning med samma säkerhetsnivå är dyrt och ställer stora krav på en organisation.

Förändrar den ökande förekomsten av molnlösningar säkerhetsbranschen?

– Då molntjänsterna ofta ägs av tillverkare så kommer de i allt högre utsträckning tala direkt med slutkunderna. För integratörerna betyder det att de måste erbjuda egna molntjänster, eller inrikta sig på att bli en underleverantör till tillverkarna.