Den 10 april beslutade riksdagen om nya bestämmelser om säkerhetszoner. De innebär att polisen får rätt att införa en tillfällig säkerhetszon för att försvåra och förhindra ett våldsbrott som har sin grund i en konflikt i ett kriminellt nätverk. Syftet med lagstiftningen är att tryggheten ska öka för allmänheten.

– Det är otroligt viktigt att vi kommunicerar och informerar om syftet med zonerna. Vad vi får göra och varför vi gör det. Det är avgörande för att man ska förstå varför vi inför dem, säger Kristian Malzoff, poliskommissarie vid Utvecklingsenheten, Noa.

Han har bråda dagar, media från hela landet ringer honom konstant och vill ha intervjuer.

– Man får ändå förstå det, åtgärderna går mot fri- och rättigheter, att vi får visitera och göra husrannsakan utan konkret misstanke om brott. Det är också därför det är chefer på lägst nivå 4 som fattar besluten, som har särskilda kvalifikationer.

I lagen står det att det ska finnas en ”påtaglig risk” för konflikter mellan grupper i form av skjutningar och sprängningar.

– Just det här med påtaglig risk kan vi inte nog trycka på. Det är inget lättvindigt beslut vi tar.

Det ska också vara av ”synnerlig vikt” för att förhindra och förebygga våldsbrott.

– Det väger så klart tungt juridiskt och gör det verkligen tydligt att det krävs att vi kan motivera varför vi beslutar om en säkerhetszon.

Han tror att det finns en stor vinst i att vara på plats i zonerna bara för att samverka med kommuner, intresseorganisationer och medborgare.

– Ja, vi ska ta tillfället i akt och nyttja möjligheten att träffa medborgare och de boende.

Kristian Malzoff tror att flera polisområden kommer att vilja testa inom kort.

– Just nu känner jag inte till någon men jag tror att det kommer redan nästa vecka. Man vill prova det här mot bakgrund av brottsutvecklingen.