Bevakning med väktare och ordningsvakter, lås, passersystem, kameraövervakning och olika typer av larm kopplade till larmcentraler – säkerhetsföretagen ansvarar för många olika saker på sjukhus och i vården. Nu under covid-19-krisen försöker säkerhetsbranschen precis som så många andra branscher att hjälpa sjukvården.

– Sjukhusbevakningen har ökat väldigt mycket, både för att säkerhetsbehoven på sjukhusen har blivit viktigare men också nu under covid-19, säger Li Jansson, vice VD för bransch- och arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagen. Väktare och ordningsvakter hjälper bland annat att visa patienter rätt utanför akutmottagningar för att hålla misstänkt smittade åtskilda från andra patienter, upprätthåller skalskyddet och ser till att det finns en fungerande säkerhetsverksamhet på sjukhusen så att läkare och sjukvårdspersonal kan arbeta i lugn och ro.

Fler kameror

Säkerhetsbranschens VD Joakim Söderström säger att det görs en mängd olika säkerhetsinsatser även vid de temporära vårdinrättningarna.

– Och vi ser ett antal nya tekniska lösningar, till exempel där man använder våra medlemsföretags kameralösningar för att minska risken för smitta. Man pratar via kamerorna: patienten och sjuksköterskorna har en kamera och en skärm på respektive sida och personalen behöver på så sätt inte exponeras för smittan lika mycket utan kan kommunicera på ett mycket säkrare sätt, säger han. Om en patient larmar (ringer) kan vårdpersonalen ta reda på vad patienten vill och skicka in ”rätt” personal och om larmet skulle vara ett misstag behöver inte personalen klä på sig full skyddsutrustning i onödan.

Irene Svenonius menar att covid-19-krisen har skapat ett tryck på kreativa lösningar inom vården och på kort tid har mycket ställts om till att bli digitalt.

– Det handlar om elva gånger fler videomöten, dubbelt så många användare och 150 procent fler anslutna vårdenheter under de första månaderna 2020, säger hon.

Vill se mer teknik i vården

De senaste årens skjutningar med efterföljande hotfulla situationer på akutmottagningar har medfört att många sjukhus har stärkt sitt skalskydd och låst dörrar. Det finns också en ökad oro bland anställda i vården, Irene Svenonius pekar på att en av tio av deras medarbetare uppgav att de utsatts för hot och/eller våld på jobbet under 2019.

Hon vill se slopad tillståndsplikt för kameraövervakning på landets sjukhus, utökade möjligheter till att spela in vid kamerabevakning och att larmbågar ska kunna användas temporärt när det skett en skottlossning/ knivskärning och stora grupper av inblandade efteråt söker sig till berört sjukhus. Kroppskameror med inspelningsfunktion är en annan teknisk lösning som kan öka tryggheten och ta ner konfliktnivåer, menar hon.

Sensorer, AI och ”big data”

Förutom säkerhet på sjukhus fokuserar många säkerhetsföretag på vård av äldre i hemmet, ofta med någon typ av larm kopplat till larmcentral.

– Det är digital tillsyn och det kan vara vaktsensorer som gör att om en person till exempel ramlar i sitt hem går det ett larm automatiskt. Kombination mellan teknik och resurs ger bäst effekt, säger Joakim Söderström.

Li Jansson tror att tekniken kan hjälpa till med vård i hemmet på olika sätt i framtiden.

– Nätläkare växer fram som en väldigt populär tjänst och det är klart att tekniken förändrar sjukvården i grunden. Ur ett säkerhetsperspektiv ser vi att mycket handlar om service och omsorg till patienter och där blir säkerhetslösningarna också en del av en servicelösning, säger hon.

Joakim Söderström tror att AI och ”big data” kommer att användas för att kartlägga olika vårdbehov i framtiden. Men det är svårt att sia om exakt hur det kommer att implementeras.

Irene Svenonius menar att det finns många smarta lösningar inom säkerhetsbranschen som kan appliceras inom vården.

– Exempelvis skulle teknik som kameror och sensorer kunna underlätta och avlasta personalen för att snabbt kunna få koll på om en patient till exempel trillat på ett sjukhusområde, om någon går upp ur sängen. I dag finns hinder i svensk lag för detta trots att den här typen av smarta lösningar redan används i flera andra länder, säger hon.