Under 2018 blev 3 500 av de anställda i Region Stockholm utsatta för hot eller våld på jobbet. De flesta av dem arbetar i vården. Hotfulla och våldsamma situationer kan uppstå till exempel när drogpåverkade eller alkoholpåverkade personer söker vård, det kan vara stressade föräldrar, människor som anser att de väntat för länge på vård eller inte förstår språket enligt en revisionsrapport från Region Östergötland. En annan är gängskjutningar.

– Våra medarbetarundersökningar visar inte på någon ökning av hot och våld, men klimatet har blivit grövre, ofta kopplat till gängkriminalitet, säger Fredrik Tedenlind, säkerhetschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Niklas Klippholm, tf. avdelningschef för säkerhetsledningen på Karolinska universitetssjukhuset är inne på samma linje.

– Det har blivit värre så till vida att det är en mer komplex hotbild än innan. Men vi arbetar aktivt med att skapa ett robust sjukhus som har fungerande processer och är patientsäkert oavsett vilka hotbilder som är gällande eller parallellt löpande, säger han.

Gängskjutningar

Det är i synnerhet akutmottagningarna som påverkats av gängskjutningarna.

– De senaste tre åren har vi haft en utveckling med grövre hot och våld på sjukhuset i samband med gängkriminella skjutningar och knivskärningar. Tack och lov riktas det inte så ofta mot enskilda medarbetare utan mot systemet – de kommer i stora grupper och har ett aggressivt beteende, säger Fredrik Tedenlind.

Gängskjutningarna har medfört att Akademiska sjukhuset har vidtagit flera åtgärder vid akuten, framför allt har skalskyddet stärkts. Sedan två år är dörrarna in till akuten låsta dygnet runt och även dörrarna till sjukhusets entré kan låsas vid en hotfull situation.

Häromåret samlades till exempel anhöriga och vänner utanför akuten på Karolinska efter en skjutning bara fyra minuter efter att ambulansen anlänt.

Niklas Klippholm betonar att polisen alltid har det övergripande ansvaret för säkerhet på plats när det skett gängskjutningar. Karolinska har dock en egen säkerhetscentral som är bemannad dygnet runt alla dagar om året och ett flertal ordningsvakter.

– Vi har ett mycket bra samarbete med polisen vilket gör att våra vakter är förbereda och kan möta upp exempelvis en ambulanstransport. Utöver det har vi god hjälp från utsedda poliskoordinatorer som kan hjälpa oss med bättre lägesbilder och en eskalering av mer polisresurser, säger Niklas Klippholm.

Övar tillsammans med polis

Polis, ordningsvakter och personal på Akademiska sjukhuset övar tillsammans på hur de ska agera vid hotfulla händelser vid akuten. Akademiska sjukhuset har två ordningsvakter på plats dygnet runt och en överenskommelse med polisen om att de skickar patruller till sjukhuset om det uppstår en hotfull situation.

Alla verksamheter på sjukhuset har gjort en bedömning av säkerhetsriskerna vad gäller till exempel personsäkerhet, hot och våld och tagit fram en plan kring hur man ska arbeta med det. Det är också obligatoriskt för alla chefer att gå en utbildning om hot och våld.

Akademiska har även utökat kameraövervakningen på akuten och personalen har överfallslarm som är kopplade till polisen.

Nytt sätt att larma

Gängskjutningarna har också medfört att Akademiska sjukhusets larmstrategi har förändrats.

– Det har varit tillfällen när skjutna personer kommer direkt via entrén (alltså inte med ambulans) och det har blivit hätsk stämning. Nu har vi en larmrutin där tjänsteman i beredskap larmar ansvarig ledningssjuksköterska så akuten kan vidta vissa åtgärder när vi vet att det är en händelse med social oro på gång, säger Fredrik Tedenlind.

Entrén till sjukhuset är öppen – folk som behöver uppsöka akuten måste kunna komma in även när det skett en skjutning – men dörrarna till akuten är låsta och öppnas av personal i receptionen. I samband med skjutningar eller hotfulla situationer placeras ordningsvakter och/eller poliser vid entréerna.

Kopplat till säkerhetscentralen

Fredrik Tedenlind menar att åtgärderna som vidtagits vid akuten på Akademiska sjukhuset har gjort att personalen känner sig relativt trygg. Han säger dock att det finns utmaningar i inne på sjukhusets mottagningar och avdelningar, till exempel inom intensivvården.

– Problemen kan fortsätta där och det kan bli ordningsstörningar.

På Karolinska används ett passersystem för att säkerhetsställa att endast behörig personal har tillgång till sina respektive arbetsytor.

– Det finns tydliga rutiner för vilka accessområden en specifik anställd ska ha. Våra brand- och larmsystem är vidarekopplade till vår säkerhetscentral som ser till att ordningsvakter kan respondera med några minuters ledtid på alla våra verksamhetsytor, avslutar Niklas Klippholm.