Hon går i bräschen för tillståndsfria kameror

Iréne Svenonius, finansregionråd i Region Stockholm, har engagerat sig hårt för att sjukhusen ska slippa söka tillstånd för säkerhetskameror.

Sjukvården behöver fler säkerhetskameror, larmbågar och måste slippa söka tillstånd för kameraövervakning, menar Iréne Svenonius, finansregionråd i Region Stockholm.

– Vår anställda ska rädda liv och vårda svårt sjuka men är samtidigt rädda för sitt eget liv och sin familjs säkerhet, säger hon.

Iréne Svenonius menar att säkerhetsläget har förändrats med mer hot och våld och att det i allra högsta grad drabbar sjukvården. – Bara i Stockholms län har vi cirka 1 500 yrkeskriminella i 50 olika gäng. När de gör upp med varandra så hamnar patienter i vår vård och då medföljer en svans och ibland även anhöriga. Det försvårar bedrivandet av sjukvård och skapar hotfulla miljöer för våra anställda och patienter, säger hon.

Hotar familjen

Iréne Svenonius menar att akutmottagningarna är värst drabbade men att problemet finns överallt. Det kan handla om personer som blir upprörda och hotfulla, till exempel för att de upplever att de får vänta för länge eller är drogpåverkade. Sjuksköterskor får höra att ”jag vet vad du heter” eller till och med ”jag vet vilken skola dina barn går på”.

– Vi märker att det skapar en rädsla för våra anställda att anmäla och vittna, säger Iréne Svenonius.

Flera åtgärder

Vårdlokaler byggs om för att skapa ökad trygghet och säkerhet, vårdpersonal får lära sig hur de ska agera för att sänka konfliktnivån och i Region Stockholm pågår försök med anonyma namnbrickor. Ett annat sätt att förbättra säkerheten och tryggheten är kameraövervakning och Iréne Svenonius menar att det är frustrerande att samhällsviktig verksamhet måste ansöka om tillstånd för kameror och nämner Södertälje sjukhus som exempel. Sjukhuset ansökte om tillstånd för 39 kameror men fick bara tillstånd för åtta kameror (med restriktioner på vissa) och sedan ytterligare tre efter överklagan.

– Vi borde få sätta upp vilka kameror vi vill och sedan kan Datainspektionen följa upp att vi sköter oss. Jag driver den här frågan för våra anställda eftersom de upplever att behovet av kameror är så starkt och att slippa tillståndet skulle minska vår administrativa börda.

Larmbågar vid särskilda händelser

Fler kameror skulle dessutom säkra bevisning, ge fler fällande domar och ha en avskräckande effekt, menar hon. En annan åtgärd vore att tillfälligt få lov att sätta upp larmbågar.

– Svårt skottskadade efter gängskjutningar kommer till akutmottagningen på Karolinska och då får vi inte sätta upp en larmbåge för att kontrollera personer som ska följa med en patient in. Jag säger inte att larmbågarna ska vara där hela tiden, men vid förhöjda säkerhetslägen som Drottninggatan hade vi gärna velat haft larmbågar, avslutar Iréne Svenonius.