Perimeterövervakning associeras främst med teknik som fiberoptiska sensorer, IP-kameror, värmekameror, radar och passersystem. Nu måste även antidrönarsystem räknas in i perimeterskyddets teknikarsenal.
3D-positionering
2019 presenterade Stanley Security för första gången Validrone, en radiobaserad lösning för detektering och positionering av drönare och dess pilot. Detekteringsavstånd på upp emot 1,2 kilometer och 2D-positionering gällde då, men utvecklingen har gått stadigt framåt.
– Vi har minskat antalet sensorer och samtidigt höjt prestandan i Validrone. Nu kan vi exempelvis 3D-positionera, det vill säga detektera drönares position även på höjden. Detekteringavståndet är också förbättrat, nu till 2 kilometer med bibehållen positionering, säger han.
– Även förmågan att hitta piloten har förbättrats. Förut kunde det vara svårt om piloten inte var väldigt synlig. Nu hittar vi pilotens position även om hen är väl dold och på betydligt längre avstånd.
Så fungerar systemet
Validrones arbetsprincip är enkel. Via antenner lyssnar systemet passivt efter radiokommunikation mellan drönare och piloters drönarkontroll. Vid detektering skickas positionsdata från antidrönarsystemets sensorer till en server så att drönare och pilot kan visualiseras på en översiktsbild av platsen i en videoström. Vid larm skickas videoströmmen till operatören i Stanley Securitys larmcentral – kundens egna övervakningscentral. Därefter kan åtgärder vidtas, enligt kundens instruktioner.
Vit- och svartlistning
Gustav Norvik framhåller också en annan fördel, nämligen att drönare både kan svartlistas och vitlistas.
– Om exempelvis kunden har en egen drönare så läggs enhetens unika ID in på vitlistan så att den blir betrodd och inte genererar onödiga larm, förklarar han.
På samma sätt kan detekterade obehöriga drönare svartlistas så att man kan kartlägga drönare som har detekteras på flera geografiskt olika känsliga platser. Gustav Norvik exemplifierar med en Validrone-användare som har anläggningar i storstadsområdena Malmö, Stockholm och Göteborg.
– Om kunden har haft besök av en identifierad svartlistad drönare på flera av sina geografiskt spridda sajter finns det anledning att misstänka att drönaren inte är ute på en hobbyflygning, även om piloten uppger det vid konfrontationen. Med stor sannolikhet handlar det då om ett brottsligt uppsåt, säger Gustav Norvik.
Vilka hotas?
Intresset för antidrönarsystem är allra störst där det handlar om säkerhet för försvars- och skyddsobjekt samt flygplatser, kriminalvårdsanstalter och industrier. Men allt fler ser drönarhotet som en realitet, enligt Gustav Norvik.
– Jag har fått göra över 30 kundpresentationer det senaste året. Det är betydligt fler än tidigare. Jag skulle vilja säga att alla verksam- heter som vill skydda sin anläggning från exempelvis fotografering är potentiella kunder, säger han.
Vilka är hoten?
Med drönare kan kriminella orsaka stor skada, vare sig de drivs av finansiella motiv eller är statsfinansierade och har en politisk agenda. Vanligen förknippas perimeterskydd med fysisk säkerhet, men skyddet mot drönarattacker handlar också till stor del om cybersäkerhet. Drönare kan transportera små datorer med vars hjälp kriminella kan hacka sig in i trådlösa nätverk och orsaka stor skada. Verksamhetspionage och cyberattacker är sålunda en betydande del av drönarhotet.
Lägg därtill riskerna som utgörs av drönartransporter, exempelvis smuggling av narkotika eller vapen till fängelser och över nationsgränser. En annan hotbild är terrorattacker med hjälp av drönare. Addera till detta hobbyflygningar, låter harmlöst, men orsakar varje år kollisioner, personskador och kraftiga störningar i känsliga anläggningar.
Nyttan med antidrönarsystem
När det handlar om åtgärdsinsatser vid drönarintrång är lagstiftningen en bromskloss. Exempelvis är det inte tillåtet att använda jamming för att störa ut och tvinga ner en detekterad drönare. Så vad är då nyttan med antidrönarsystem?
– Genom att detektera och positionera piloten till drönaren kan man agera och skicka polis eller väktare till platsen där piloten befinner sig. På så sätt kan man stoppa drönaren och skydda sig mot intrång, säger Gustav Norvik.
– Användaren av antidrönarsystem får också möjlighet att vidta åtgärder för att förhindra att en detekterad drönare kan inhämta känslig visuell information, menar han vidare.
Drönarhotet är relativt nytt och lagstiftningen kring drönare präglas till stor del av yrvakenhet. Gustav Norvik tror att med ökande drönarincidenter kommer regeländringar som förenklar tillståndsgivning för exempelvis jamming under kontrollerade former.
När det gäller lagstiftning så har Gustav Norvik en möjlighet att påverka då han i Confederation of European Security Services (CoESS), som nybliven svensk representant i expertgruppen, är med och diskuterar förslag som rör kommande EU-lagstiftning kring drönare.