Förra veckan gästades Dagens Juridiks webbtv-magasin av Zilla Hirsch, kammaråklagare, Katarina Påhlsson, hovrättslagman, och Johan Eriksson, advokat. De diskuterade bland annat relationen mellan vittnesmål och övervakningsfilmer.

– Dom gånger man exempelvis har haft ett antal personer som berättat om en händelse som de varit med om och det sedan visar sig att det finns en övervakningsfilm så stämmer det nästan aldrig, berättade Zilla Hirsch.

Katarina Påhlsson, hovrättslagman, höll med:

– Så är det. När man många gånger, just som det sägs här, ser en övervakningsfilm och det finns tillsynes trovärdiga personer som berättar hur de upplevt det så stämmer inte det med den tekniska bevisningen, sa hon och framhöll att detta påverkar vittnens trovärdighet.

Försiktig med muntlig bevisning
Zilla Hirsch framhöll att folk inte ljuger medvetet, utan att det snarare rör sig om att de fyller ut och uppfattat saker fel. Hon menar dock att det är viktigt att vara försiktig med muntlig bevisning överlag.

– Man måste vara försiktig med att lägga för stor betydelse till den muntliga bevisningen om det inte finns många så att den samlade bilden blir ganska entydig.

Advokaten Johan Eriksson höll med:

– När vi kan, och utrymmet för det har blivit mycket bättre, måste vi försöka förhålla oss till saker som är objektiva och kontrollera såsom filmer och teknisk bevisning – och inte fundera så mycket över vittnens uppgifter – i alla fall i ett tidigt skede i utredningar, menade han.

Hotad rättssäkerhet
åke Andersson, ordförande för tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS), menar att uppgifter som detta visar att kameraövervakningslagen är för restriktiv. Idag är det väldigt svårt att få tillstånd till användning av säkerhetskameror med inspelning på offentliga platser.

– För att vi ska kunna ha ett rättssamhälle med höga beviskrav för att få fällande domar, måste det också kunna bevisas att någon gjort sig skyldig till brott. Om kameror inte får användas på ett effektivt sätt minskas den möjligheten och därmed riskeras rättssäkerheten. Vilka vågar vittna mot en brottsling om sannolikheten för att få den skyldige blir dömd är ytterst liten?, frågar han retoriskt.

– Kamerorna behövs, både för att förebygga och upptäcka brott samt identifiera rätt förövare. De är trygghetsskapande och viktiga i brottsbekämpningen, avslutar åke Andersson.