2016-07-04

”Vi behöver bli ännu bättre på internationella samarbeten”

Begreppet gränsöverskridande kriminalitet har blivit allt vanligare. Ligor som arbetar över nationsgränserna blir fler, något som kräver nya metoder i polisens arbete. I en intervju med tidningen Tryggare Samhälle säger polismästaren och chefen för utredningsenheten region Syd, Petra Stenkula, som under Almedalsveckan deltar i en paneldiskussion i Säkerhetspaviljongen (6 juli), att det här är en av vår tids största utmaningar.
Den 6 juli under Almedalsveckan i 9:30-10:30 arrangerar SSF Stöldskyddsföreningen och Larmtjänst ett seminarium rubricerat "Sverige – en guldgruva för internationella stöldligor". Förutom Petra Stenkula medverkar även Anti Avsan, riksdagsledamot (M), Henrik Olsson Lilja, advokat, Annika Brändström, vd SSF Stöldskyddsföreningen, Mats Galvenius, vd Larmtjänst och Helene Petersson (S), ledamot i riksdagen och justitieutskottet.

LäS MER OM SäKERHETSPAVIJONGENS PROGRAM I ALMEDALEN I TIDNINGEN TRYGGARE SAMHäLLE. TILLGäNGLIG ONLINE HäR.

Gränsöverskridande kriminalitet, där vi ser en dramatisk ökning av inbrott och även båt- och bilstölder, är redan ett mycket stort och allvarligt problem. Första frågan blir därför väldigt logisk.

Hur kan polisen minska den typen av brott?
– Det är en komplex fråga. Till stor del handlar det om att vi blir allt bättre på att samverka internationellt, via exempelvis Europol, men också med hjälp av enskilda samarbeten länder emellan. Vi kallar det joint integration team, gemensamma utredningsgrupper, där vi kan samarbeta med andra länders polis utan sekretess och hinder i utredningarna.

Och kan ni arbeta brottsförebyggande med samma problem?
– Där är det viktigt att kommunicera med brottsutsatta grupper. Det kan till exempel vara lantbrukare, vars maskiner är stöldbegärliga och där vi informerar om hur man kan skydda sin egendom, exempelvis med hjälp av DNA-märkning.

Hur arbetar ni för att förhindra att stöldgods förs ut ur landet?
– Vi arbetar mycket med underrättelseverksamhet, till exempel i hamnar där stöldgods vanligen skeppas ut, som i Ystad, Karlshamn och även i Stockholm.

– Den skärpta gränskontrollen som råder hjälper oss också att kunna kontrollera personer på ett effektivare sätt.

Vad kan göras framöver för att effektivisera polisarbetet?
– Vi förändrar nu vårt arbetssätt. Begreppet brottssamordning införs. Det innebär att vi över hela landet ska bli bättre på att arbeta strukturerat och samordnat när det gäller att utreda brott.

– Det handlar till exempel om att få syn på nya brottsmetoder och tillvägagångssätt och att vi inom polisen använder ett nytt arbetssätt för att nå snabbare resultat och hitta fler kopplingar.

– Vi ska bli mer samkörda och mer enhetliga än tidigare och därmed också starkare på de områden vi prioriterar.

– Framöver behöver vi till exempel bli ännu bättre på IT-brottslighet, något som en yngre generation poliser visserligen bidrar till. Men vi skulle behöva ännu fler utbildningsplatser för IT- brottsutredare.

Hur kan ni öka gränskontroller av utgående gods ?
– Det kan alltid bli ännu bättre. Vi har idag utökade gränskontroller och även kontroller på färjor emellanåt. Vi har extra bevakning på hamnar där vi vet att det är vanligt med utförsel av stöldgods. Det här kräver enorma arbetsinsatser av oss, men ger även väldigt mycket när vi kan säkra stöldgods för mångmiljonbelopp. Här är den nya DNA-tekniken ofta till stor hjälp i utredningarna.

Vilket är det största problemet för polisen när det gäller gränsöverskridande kriminalitet framöver?
– Att rörligheten bland människor har exploderat. Den ökade mobiliteten innebär att också allt fler kriminella rör sig över gränserna. Det innebär stora utmaningar för oss. Vi behöver då bli ännu bättre på internationella samarbeten och även inom IT-brottsligheten för att hänga med.

Text: Anders Ellqvist

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng