Att bekämpa ungdomsbrottslighet är en lönsam affär för samhället. Det menar gästföreläsaren David P Farrington professor i psykologisk kriminologi vid kriminologiska institutionen på Cambridge University i England. Han anses som en av världens främsta kriminologer. Ett av David P Farringtons huvudbudskap är att åtgärder måste sättas in på tidigt stadium. Men det är väl värda pengar. För varje satsad krona på att bekämpa ungdomsbrottsligheten så kan samhället räkna med att få tillbaka mellan 4-20 kr. Ungdomsbrottslighet är kostsamt för varje samhälle, både från sociala och ekonomiska utgångspunkter.

På konferensen deltar också professor Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han påpekar att ungdomskriminalitet inte ökar. Trenden i Sverige är ungdomsbrottsligheten sakta sjunker. Däremot är kostnaderna för samhället fortfarande höga och att insatser måste sättas in tidigt:
– De flesta ungdomar som begår brott gör det som ett steg i sin frigörelseprocess innan de etablerar sig i vuxenlivet. De är dem som är det stora problemet. Istället är det en liten majoritet, endast några få procent, som fortsätter vidare i sin kriminalitet. Det är mot den gruppen som samhällets insatser måste fokuseras, säger Jerzy Sarnecki.
även föräldrarnas roll är viktig. åsikten om att många av dagens ungdomar har blivit alltför "curlade" (=överbeskyddade) av sina föräldrar och därmed inte lärt sig ta ansvar för sina handlingar, det viftar Jerzy Sarnecki bort. Han anser att detta inte har någon bäring på ungdomsbrottsligheten:
– Det är ju snarare så att många föräldrar idag utövar för lite kontroll över sina barn. Vi har mycket forskning som visar på följande: Ju mer kontroll en förälder har över sitt barn, ju mindre är risken för ungdomsbrottslighet.
Konferensen som avslutas under fredagen behandlar också bland annat hur skolor kan arbeta för att förebygga våld och vilka åtgärder som är effektiva.