2015-09-23

SNOS: ”Hellre säkra bildbevis i tingsrätten än mildare straff i hovrätten”

Dick Malmlund, vice ordförande och talesman för tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS).

Dick Malmlund, vice ordförande och talesman för tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS).

I Svd konstaterades i måndags att tingsrättsdomar som överklagas till hovrätten ofta leder till strafflindring. En av orsakerna uppges vara bevisvärderingen. Hovrättspresidenten Fredrik Wersäll menar i artikeln att det därför kan “löna sig att överklaga”, något som får Dick Malmlund, talesman för tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS), att reagera.
– Idag överklagas 15 procent av alla tingsrättsdomar, men med Wersälls marknadsföring är risken överhängande att antalet fördubblas på några år, säger han.
Dick Malmlund menar att det inte ligger i samhällets intresse att det blir fler överklaganden och dyrare rättsprocesser.

– Kartläggningen av tingsrätts- och hovrättsdomarna borde istället vara en varningsklocka. åklagarsidan behöver få möjlighet till att producera starkare bevis och inte obstrueras av exempelvis kameraövervakningslagen.

Säkerhetskameror ökar rättssäkerheten
Säkerhetskameror som ett verktyg för att producera bevis vid brottsmål är en viktig faktor för Dick Malmlund och SNOS.

– Vi skulle klara upp betydligt fler brott om vi inte hade en kameraövervakningslag som hindrar oss i det brottsbekämpande arbetet. Oskyldiga frias och skyldiga kan snabbare identifieras och dömas om vi får en bättre kameraövervakningslag. Vi skulle också i många allvarliga brottsfall få rätt information om brottets omfattning och karaktär vilket ger möjligheter till rättvis straffpåföljd, säger Dick Malmlund.

– Förutsättningarna för en likvärdig bevisvärdering mellan tingsrätt och hovrätt skulle dessutom öka rejält. Det är viktigt. Vi måste få ett slut på att domstolarna värderar bevisningen så olika.

Fler kan dömas till rätt straff
Dick Malmlund menar framför allt att det ska vara lättare att få tillstånd till säkerhetskameror med automatisk dygnet runt-inspelning på allmänna platser med en relativt hög brottsbelastning.

– Det är ju självklart. Misshandel, stölder och knarkhandel är exempel på brott som skulle bli betydligt enklare att lösa.

Dick Malmlund vill också se att rånutsatta butiker tillåts sätta upp kameror i anslutning till sina entréer så att rånare kan identifieras innan rånarluvan sätts på.

– Vi skulle kunna döma betydligt fler grova brottslingar än vi gör idag. Dessutom skulle precisionen i straffpåföljdernas relevans optimeras om kamerabilder fick användas som bevis. Vårt rättssystem skulle helt enkelt fungera bättre och bli betydligt mer kostnadseffektivt. Lägg därtill den brottspreventiva aspekten på detta, säger Dick Malmlund.

– Vi behöver inte fler överklaganden, vi behöver ett effektivare rättssystem där skyldiga döms rättvist och där oskyldiga frias. Bilder från säkerhetskameror är då ett mycket effektivt och nödvändigt hjälpmedel. Hög rättssäkerhet förutsätter att åklagarsidan får möjlighet att bevisa brottets omfattning och vem som är skyldig. Där brister svenskt rättsväsende, konkluderar Dick Malmlund.

Säkra bildbevis vs mildare straff
Men har inte hovrättspresidenten Fredrik Wersäll rätt när han hävdar att det är en god idé att överklaga om man är missnöjd med en tingsrättsdom.

– Jo, men för mig är straffpåföljd en rättssäkerhetsfråga redan i tingsrätten. Det är skrämmande att vi lägger mer tyngdpunkt på hur skyldiga ska få mildare straff än att stärka kvaliteten på domarna i tingsrätten. För mig är kontentan glasklar. Hellre säkra bildbevis i tingsrätten än mildare straff i hovrätten, säger Dick Malmlund avslutningsvis.

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng