Att arbeta i ett säkerhetsföretag innebär högre risker än i många andra yrken. Förmåga att som väktare, ordningsvakt, parkeringsvakt och larmoperatörer kunna hantera personer som verbalt eller fysiskt utgör en risk ingår i många vardagliga situationer. Samtidigt påverkas också vår bransch av den ökade våldsanvändningen i samhället, vilket i vissa fall eskalerat utöver vad som kan anses rimligt.

Häromveckan sköts en väktare i benen. Två ordningsvakter blev beskjutna – och gärningsmännen friade i första instans. Händelser som dessa är helt oacceptabla för oss och hör inte hemma i ett normalt samhälle.

För att hantera problematiken har vi som bransch ett stort ansvar. Säkerhetsföretagen och Transportarbetarförbundet har tillsammans ett utbyggt arbetsmiljöarbete inom vår utbildnings- och arbetsmiljöorganisation BYA. Tillsammans med Polismyndigheten har vi också en god samverkan som möjliggör att branschen kan arbeta både nu och i framtiden på platser som är mer utsatta. Detta gäller inte minst i Stockholm där branschen och Polisregion Stockholm har tillsatt pilotområden för att stärka samverkan både i vardag och särskilda händelser.

Utöver branschens egna initiativ ser vi ett behov att även politiken stärker sitt engagemang för branschens medarbetare. Vi skriver därför detta öppna brev till inrikesminister Mikael Damberg för att synliggöra hur politiken kan stötta de medarbetare som möter ökad utsatthet i sitt yrkesliv. Det gäller inte minst ordningsvakter, som har begränsade polisära befogenheter.

En viktig fråga är Regeringens proposition om ett förstärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (2019/20:JuU8). Säkerhetsföretagen välkomnar det och ser gärna att bestämmelserna utvidgas. Det är dock orimligt att säkerhetsföretagens medarbetare ställs utanför regleringen, trots att exempelvis ordningsvakter också har en tydlig myndighetsroll.

Regeringen vill avgränsa straffbestämmelsen till de centrala blåljusverksamheterna som de beskriver som minutoperativa. Med det avses att varje fördröjning i genomförandet av ett uppdrag kan få stor och ödesdigra konsekvenser för de intressen som verksamheten ska skydda, ytterst människors liv och hälsa. Detta skulle då enligt Regeringen inte gälla säkerhetsföretagens personal.

Säkerhetsföretagen delar inte den bilden. Ordningsvakter är som yrkeskategori ställd under polismans ledning och kan när som helst tas i bruk av en enskild polis. Inte minst för de ordningsvakter som arbetar på ett så kallat paragraf3-förordnande enligt lagen om ordningsvakter har idag betydligt mer komplexa uppdrag än tidigare och är inte längre enbart stationärt placerade. Man ingriper mot ordningsstörningar och brott, där ordningsvaktsinsatsen är steg ett av en minutoperativ händelse som polisen sedan ansluter och slutför.

Det handlar om konkreta situationer där ungdomsgäng förstör bilar, kastar stenar och riktar vapen mot ordningsvakter i syfte att förmå dem att avbryta bevakningen. Orsaken är i många fall att gängen vill skydda narkotikaförsäljning som pågår på platsen.

Ett exempel är situationen där ordningsvakter på en tunnelbanestation får berättat från några ungdomar att en man har jagat dem med kniv. Patrullen säkrar ungdomarna genom att släppa in dem genom spärren och går själva ut till gärningsmannen. Denne tar fram en hemmagjord kniv, tillverkad av en sax och gör utfall mot patrullen. Ordningsvakterna säger till mannen att sluta, men han lyssnar inte. Ordningsvakterna försöker tala mannen till rätta, men mannen fortsätter hugga omkring sig. Till slut faller mannen ihop och han beläggs med handfängsel. Då anländer fler patruller som hjälper till att transportera mannen till trygghetsrummet.

Gärningsmannen körs av ambulans tillsammans med polis till sjukhuset och därefter arresten.

I dessa fall är ordningsvakterna i allra högsta grad del av en minutoperativ verksamhet som äger rum redan innan polisen är på plats. De hot- och våldshandlingar som riktas mot ordningsvakterna är också i syfte att förmå dem att avbryta sin bevakning. Polisen är inte heller på plats förrän mannen ifråga var gripen.

Exemplen ovan är hämtade från Stockholm, men samma utmaningar finns i hela landet. Ordningsvakterna ska och kommer alltid vara ett komplement till polisen. I takt med att uppdraget utvecklas är det dock samtidigt viktigt att ordningsvakternas skydd är i paritet med uppdraget. Detta är särskilt viktigt när samhällsutvecklingen lett till en kraftig utbyggnad av de roller och uppdrag som ordningsvakter arbetar i, exempelvis på Järvafältet i Stockholm.

Joachim Källsholm, VD Securitas Sverige AB och ordförande i Säkerhetsföretagen

Andreas Gyllestrand, VD Cubsec och vice ordförande i Säkerhetsföretgen

David Larsson, VD Nokas/Avarn

Pelle Johansson, VD, Commuter Security Group AB

Mats Adman, VD, Rapid Säkerhet AB

Daniel Särefjord, VD, Verisure AB

Patrick Svensson, VD Loomis Sverige AB

Peter Holmström, VD NVS Bevakning

Bjarne Sjöbeck, VD Sydsec Bevakning AB