I glesbygdskommuner anmäls färre brott, men där är olyckor med personskador och bränder fler. I förortskommunerna är förhållandet det motsatta. Men det är stora skillnader mellan enskilda kommuner. Till exempel är det tio respektive sju gånger fler anmälda våldsbrott och stölder i den kommun med flest anmälningar än den med minst.

- Även om det finns skillnader mellan kommunerna kan resultaten inte kopplas till ökade resurser. Här handlar det istället om hur resurserna används. Det finns flera exempel på kommuner som lyckas bra trots att förutsättningarna inte är de bästa. Rapporten visar att arbetet med trygghet och säkerhet anpassas till förhållandet i den enskilda kommunen, säger Håkan Sörman, VD på SKL.

Rapporten visar också att allt fler kommuner samverkar med polisen om brottsförebyggande arbete genom gemensamma handlingsprogram och samverkansavtal. Man ser att unga män och äldre kvinnor skadas oftare i olyckor än andra. Främst unga män råkar ut för våldsbrott. Kvinnors oro för misshandel och överfall är mer än dubbelt så stor som männens. Yngre personer är i högre grad oroade för misshandel och överfall medan äldre oroar sig mer för bostadsinbrott.

När det gäller utryckningstider är räddningstjänsten i Malmö snabbast i landet med ett snitt på 7,3 minuter. Tranås har snabbaste ambulansutryckningar med 7 minuters väntetid i snitt.

Det finns ett område där rapporten lyfter fram resultat som skulle kunna förbättras i hela landet, nämligen inom jämställdhet. Bara 2,9 procent av dem som arbetar inom räddningstjänsten är kvinnor och ännu färre har invandrarbakgrund.

- Självklart är detta inte bra. En jämställd organisation med personal som speglar befolkningen bidrar till ökad förståelse för olika hjälpsökande individers behov och reaktioner i krissituationer - vilket vi tror leder till en bättre service. Den här frågan bör alla kommuner arbeta mer med, säger Håkan Sörman.

Årets rapport Öppna jämförelser - trygghet och säkerhet 2009 är den andra i ordningen från Sveriges Kommuner och landsting (SKL).