En undersökning som tidningen Chef & Ledarskap publicerade i början av 2018 visar att två tredjedelar av 1 000 tillfrågade rektorer har stärkt säkerhetsarbetet på sin skola de senaste åren och många rektorer hänvisar till skoldådet i Trollhättan. Undersökningen visar också att 23 procent av skolorna har dörrarna låsta under skoltid och 31 procent har säkerhetskameror.

Grövre hot i dag

– Jag tror inte att det har blivit mer våld och hot på skolor, men det har blivit grövre på grund av sociala medier. Häromveckan hade vi ett hot om att någon skulle komma till skolan och skjuta och det lades ut på sociala medier, säger Peter Granfeldt, säkerhetssamordnare för grundskolorna i Göteborg.

Han tycker att inbrott, skadegörelse, mobbing, hot och våld är de största säkerhetshoten mot skolor. Alla Göteborgs grundskolor har brandlarm och inbrottslarm direktkopplade till larmcentral. Av de sammanlagt cirka 150 grundskolorna har 20 säkerhetskameror på inne i skolan dagtid – det handlar främst om högstadieskolor och kamerorna bevakar korridorer och allmänna utrymmen. Mer än hälften av skolorna har säkerhetskameror igång utvändigt utanför skoltid.

Fåtal skolor är låsta

Peter Granfeldt berättar att låssystem och programmerbara nycklar har blivit allt mer intressant eftersom det blir billigare jämfört med ”vanliga” nycklar som kräver byte av lås när nycklarna kommer på villovägar.

– Sedan diskuterar vi passersystem med taggar och det handlar framför allt om ytterdörrar, säger han.

Endast fem av de 150 grundskolorna i Göteborg är helt låsta.

– Många av våra gymnasieskolor har tagit steget fullt ut med legitimation och taggar, men det är svårare att införa och hantera taggar för oss när eleverna är 6–16 år. Däremot bör vi kanske se till att bara ha till exempel två av 20 dörrar öppna, säger Peter Granfeldt.

Han anser att skolor inte är lika öppna som tidigare och när det byggs nya skolor diskuteras begränsning av antalet ingångar och möjlighet att ha skolvärdar och personal vid entréerna. Om dörrarna är låsta måste det fortfarande finnas någon typ av ringklocka så att anhöriga kan besöka rektorn och läkarexpeditionen, menar han.

Dyrt med passersystem

I Uppsala finns cirka 170 skolor och förskolor. Inbrottslarm, brandlarm och utrymningslarm är standard och passersystem finns i flertalet av skolorna enligt Mikaela Lindqvist, säkerhetsansvarig på Skolfastigheter som är ett kommunalt fastighetsbolag som äger och förvaltar skolbyggnader i Uppsala.

Endast fem av skolorna har kameraövervakning, tre har takradar och på två skolor finns ett projekt med ”mosquito buzzers” som sänder ut störljud som bara barn och ungdomar kan höra om någon går in i ett detekterat område.

– Vårt mål är att ha passersystem på alla våra skolor eftersom vi ser behov av att begränsa antalet obevakade entréer och hindra obehöriga att ta sig in på skolorna. Men det är dyrt, det kostar ungefär 25 000–30 000 kronor per dörrparti och därför vill vi få ner antalet entrédörrar när vi bygger nya skolor, säger Mikaela Lindqvist.

Hon menar också att skolor blir allt mer stängda eftersom det finns problem med att obehöriga, gamla elever eller utomstående tar sig in i skolor för att söka upp någon eller ställa till med problem.

– Jag vet inte om hotbilden har ökat, men medvetenheten har ökat. Sedan har du skolskjutningarna i USA och det som hände i Trollhättan, det har gjort att trenden pekar åt det här hållet, säger hon.

”Var naiva”

Peter Granfeldt håller med och menar att före Trollhättandådet diskuterades det aldrig att det kunde ske dödligt våld på svenska skolor.

– Man var lite naiva och sa att det inte sker här. Efter Trollhättan har man pratat mycket om det dödliga våldet – vad gör vi om det sker skolskjutningar? Men det har blivit en mer nyanserad diskussion och fokus ligger inte bara på dödligt våld utan på trygghet i stort, säger han.

Det handlar till exempel om hur skolorna hanterar situationen när en elev blir arg på en annan elev, eller hur man ska hantera en förälder som är arg.

Teknik inte viktigast

Synen på teknik är liknande i skolorna i Uppsala och Göteborg. I Uppsala testas först andra möjligheter innan kameraövervakning sätts in.

– Det är en ganska dyr investering som inte alltid får önskad effekt. Vi måste först göra en grundläggande analys, vad är problemet och vilka individer handlar det om, säger Mikaela Lindqvist.

Om det fanns en större budget för säkerhet på grundskolorna i Göteborg skulle Peter Granfeldt primärt se över den fysiska säkerheten med lås och passersystem och sektionerat upp skolorna.

– I andra hand hade jag tittat på att säkra upp skolan på icke verksamhetstid och tredje steget är behovet av kameraövervakning inomhus. Men innan dess måste en trygg miljö säkras, avslutar han.