Digitaliseringen innebär enorma möjligheter, men skapar också helt nya sårbarheter i samhället. Ett scenario som togs upp i Riksdagen var den nya försämrade omvärldshotbilden och hur sårbara vi är om våra samhällskritiska digitala system upphör att fungera.

Inte längre ”landet lagom”
Inledningstalaren, Björn Eriksson, som leder Kontantupproret och tillika är ordförande för Säkerhetsbranschen, menade att attacker mycket väl kan handla om att slå ut ett lands betalsystem. Han reflekterade också om internationella mediers intresse för kontantavvecklingen i Sverige.

– Ingen av medierna utomlands tycker vi är landet lagom och särskilt ansvarsfulla, utan snarare totalextrema när det gäller kontanter, sa han.

Demokratifråga
Björn Eriksson menade att det är sannolikt att en stat som vill skada Sverige kan ge sig på betalningssystemet och lyckas med det.

– Om vi då inte har kontanterna kvar har vi plockat bort en reservresurs, sa han.

Björn Eriksson tydliggjorde sin förståelse för att storbankerna vill fasa ut kontanterna för att tjäna pengar på digitala tjänster, men var mer oförstående att politikerna låter bankerna driva utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle.

– Fyra storbanken försöker skapa en monopolsituation för att tjäna pengar. Det är inget konstigt med det. Men var tog demokratin vägen och den politiska styrningen?

Brott blir transaktionskostnad
Att bankerna har åberopat rån mot banker och värdetranporter som ett gott skäl till att avveckla kontanter i början av 2000-talet ger Björn Eriksson inte mycket för. Han menar att bankerna svindlas på mycket mer genom digitala bedrägerier än vad som skett via rån.

– Men för bankerna är dessa brott inte brott utan en transaktionskostnad.

Hoppas på Riksbanken
Björn Eriksson tycket att storbankerna utnyttjar svagheter i det politiska systemet, men tycker sig se ett uppvaknande hos de folkvalda.

– Nu börjar en del politiska partier kontakta oss och det är positivt.

Att kontantfrågan behandlas av den riksbankskommitté som regeringen tillsatte i slutet av 2016 ser han som mycket positivt.

– Jag hoppas man kommer fram till att riksbanken ytterst ska ansvara för hur vi ska ha det med kontanter i samhället.

Kontanter – en del av krisberedskapen
Per Åsling, från Centerpartiet, höll med i allt väsentligt som Björn Eriksson framförde.

– Någon myndighet måste kliva fram. Riksbanken hanterar sedlar och mynt då bör de också ha ansvaret.

Per Åsling lyfte också fram MSB:s rekommendation att medborgarna i landet ska ha beredskap att klara en vecka utan hjälp från det offentliga vid krislägen.

– Kontanter, som är ett robust betalmedel, ingår som en del av den beredskapen, poängterade han och menade vidare att hanteringen av kontantfrågan i Sverige har skett med bristande ansvarskänsla som kan stå oss dyrt.

– Nedmonteringen av kontantsystemet sker utan att någon egentlig riskanalys har gjorts. Naturliga frågor blir därför; hur förberedda är vi egentligen att möta de nya cyberhoten? Klarar vi vardagen om de digitala systemen slås ut om inte vi har en kontantförsörjning som fungerar? Har vi någon plan B, och hur fungerar den verkligen?

Körde i diket
Lotta Finstorp från Moderaterna idkade självkritik.

– Marknaden ska inte ta hand om frågan. Vi måste kliva fram.

Hon påminde om att bankerna framförde säkerhetskäl till att slippa hantera kontanter.

– Vi körde i diket i den här frågan när bankerna blev kontantfria. Vi var naiva och borde tänkt efter vad som kan hända om vi inte har kontanter, sa hon.

Ministern pekar på utredningar
Vänsterpartisten Håkan Svenneling menade att allt fler politiska partier nu engagerar sig.

– Bankerna behöver regleras hårdare och staten måste agera och ta ansvar, betonade han.

Håkan vill se att regeringen agerar och framförde kritik mot finansmarknads- och konsumentminstern Per Bolund (MP.)

– Per Bolund har klarat sig undan genom att peka på utredningar. Men det är bra att det nu finns ett politiskt tryck.

Sent uppvaknande
Erik Ezelius (S) visade att även det regeringsbärande partiet kunde idka självkritik.

– Cybertacker är en oerhörd viktig aspekt. Avsaknad av redundans måste vi åtgärda, framhöll han och menade samtidigt att den revolutionerande tekniska utvecklingen har gott så snabbt och det är först nu som man börjar märka oron om vad kan hända.

Erik Ezelius var också klar i sin kritik mot bankerna som han ansåg hade frångått sitt ansvar.