"Det är ingen lätt match att få bifall till en ansökan, det fick vi alla klart för oss", skriver Abrahamsson efter att lyssnat på seminarierna på Trygghetskamerans dag. Hon skriver också att hon inte utesluter att "den nya kameralagen kan behöva ändras så att det blir något enklare att söka och få tillstånd".

Hon håller också med forskarna Markus Lahtinen och Benjamin Weaver, som båda talade på Trygghetskamerans dag, om att "inte minst vi lagstiftare behöver veta mer om kameraövervakningens effekter. För nog går det t ex att mäta om människor upplever sig mer eller minde trygga på kameraövervakade platser, om brottsuppklaringen ökar eller minskar på övervakade platser?".

Hon skriver att Brå:s studer "mest handlat om de brottsförebyggande effekterna" och att detta "bara är ena sidan av myntet". Hon kommenterar också det Martin Gren i sitt anförande berättade om att det händer att villapriserna stiger i bostadsområden med kameraövervakning. "Vilka slutsatser ska man som beslutsfattare dra om forskning visar att villapriserna stiger i bostadsområden med kameraövervakning på utsatta platser?", skriver hon.

Angående den personliga integriteten och hur går det med den om övervakningskamerorna blir allt vanligare skriver Abrahamsson: "För egen del kan jag bekänna att jag inte ägnar kamerorna en tanke. Till skillnad från folks hämningslösa filmande med mobilkameror, det stör och oroar! Men bilderna som fastnar på trygghets-, säkerhets- eller övervakningskameror (välj själv) hämmar mig inte i min vardagstillvaro. Och så är det nog för de allra flesta."

Hon skriver också att integritetsaspekten ska vägas in i bedömningen, "men kanske inte ges samma tyngd som i dagens tillståndsgivning".