Kontanterna håller på att försvinna från samhället i snabb takt. Det var denna utveckling som diskuterades av panelen i Säkerhetspaviljongen. De medverkande var MSB:s kommunikationsdirektör Svante Werger, rikedomscoachen Charlie Söderberg, Säkerhetsbranschens ordförande Björn Eriksson, Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer, och Microsofts teknik- och säkerhetschef Daniel Akenine. Seminariet arrangerades av Säkerhetsbranschen och modererades av Hasse Aro.

– Det finns otroligt många människor som lämnas utanför i ett kontantlöst samhälle – äldre, glesbygdsbor, små affärsidkare, flyktingar, före detta fångar – så jag är förvånad över att folk inte varit mer misstänksamma mot utvecklingen. Men jag tycker att det börjar komma. Jag tror inte att det är slump att riksbankchefen och andra har börjat mullra för man vet att när tillräckligt många har kort så införs en kortavgift och då kan bankerna bibehålla en avkastning på 8 procent utan att anstränga sig, sade Björn Eriksson.

Integritetsproblem
En aspekt av debatten är att korttransaktioner ger storbankerna information om kundernas köpvanor.

– Det finns många integritetsaspekter kring innehavandet av informationen om vad som köps. Det är en sak att veta ungefär vad du har för intressen, men att faktiskt veta precis vad du köper är förstås otroligt värdefull information, sade Daniel Akenine, teknik- och säkerhetschef på Microsoft.

Detta tog även rikedomscoachen Charlie Söderberg.

– Vill vi lämna ifrån oss information om våra köpvanor till bankerna? För några år sedan hade svaret varit tveklöst: nej! Idag, till följd av situationen på internet, tror jag att toleransen har ökat. Men jag upplever att detta bör debatteras ur ett demokrati-, etik- och säkerhetsperspektiv, sade Charlie Söderberg.

En annan demokratiaspekt togs upp av Björn Eriksson, ordförande för Säkerhetsbranschen, som menade att utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivs av bankernas vinstintresse. Trots det vill storbankerna inte ställa upp i debatter i kontantfrågan.

– Jag tror jag har femton inställda debatter med banker eftersom de vägrar att tala med ett särintresse. Jag har endast talat med dem vi två tillfällen – då de varit tvungna att svara – vid bolagsstämma och när finansmarknadsminister Per Bolund kallade till överläggning vid departementet – annars deltar de inte, sade Björn Eriksson.

Säkerhetsfråga
Enligt Per Geijer, säkerhetschef för Svensk Handel, står kontanterna står för de stora säkerhetsproblemen i butik.

– De brott som sker kopplat till kontanter är ofta elakare än de som sker kopplat till andra betalmedel. Men handeln har ju inte alltid varit positiv till den ökade kortanvändningen. Man har försökt i perioder att ta extra betalt för kortbetalningar, men har fått backa då det inte var tillåtet, sade Per Geijer.

Björn Eriksson pekade på att det sker omfattande kortbedrägerier.

– Jag och många med mig har i åratal försökt fått farm följande enkla uppgift: hur mycket ersättning betalar bankerna ut till kunder som råkat ut för kortbedrägerier. Det är en större hemlighet än gulreserven i Fort Knox. Finansinspektionen vägrar att ta fram siffran. Jag har en obehaglig känsla av att den är extremt hög, sade han.

Per Geijer höll med om att bedrägerierna är ett allvarligt problem.

– Bedrägeriförsöken är det som ökar mest. Så ekonomiskt sett är det inte så att handeln kan luta sig tillbaka om kontanterna försvinner.

Enligt Daniel Akenine har det skett väldigt många attacker mot banker under våren.

– Bank of Bangladesh blev exempelvis av med nästan en miljard kronor i februari. Så det går ju väldigt snabbt att stjäla väldigt mycket pengar när de är digitala.

Sårbarhet
Andra betalningsmedel än kontanter är beroende av fungerande elektronisk infrastruktur och kan påverkas av störningar, tekniska fel, hackerattacker eller elavbrott.

– Jag tror att man kanske ska vara lite försiktig när man har känslan av att svenska system aldrig kan fallera. Det finns poänger med redundans. Sedan kan man förstås fundera på om det går att få ut kontanter ur en bankomat om banksystemet kraschar.

även Svante Werger, kommunikationsdirektör MSB, tog upp kontanter ur sårbarhetsaspekt.

– Att ha kontanter hemma, åtminstone så att man klarar sig några dagar, bör vara en del av hemberedskapen, sade han.

Han berättade också att MSB initierat ett forskningsprojekt där de ska simulera att betalningssystemet inte fungerar.

– Sanningen är att vi i dagsläget inte vet vad som händer; hur sårbara vi är, eller vilka konsekvenser det får om de här sakerna slutar fungera, fortsattte han.