Studien genomfördes i Newark, New Jersey. Den utformades som en så kallad randomiserad kontrollstudie där slumpmässigt valda försöksområden jämförs med kontrollområden.

Enligt forskarna är två vanligt förekommande problem med kameraövervakningsprojekt att det finns för få operatörer i förhållande till antalet säkerhetskameror och att polisinsatserna i övervakningsområdet inte görs tillräckligt konsekvent. För att undvika dessa problem satte forskarna in en extra kameraoperatör för att övervaka specifika kameror. Två polisbilar fick sedan i uppgift att svara på aktivitet i övervakningsområdet.

Minskning av våldsbrott och social oro
Under tiderna då polisen ronderade (onsdag till lördag mellan klockan 20:00-00:00) skedde en signifikant minskning av både våldsbrott och social oro (social disorder). Våldsbrotten minskade med 48 procent medan den social oron minskade med 49 procent i försöksområdet jämfört med kontrollområdet.

Eftersom tidigare forskning visat att tidsmässigt begränsad brottsförebyggande aktivitet kan ge avskräckande effekter som varar hela dagen så mättes också effekten under hela dagarna som polisen ronderade (alltså även de tider då ingen rondering skedde). När forskarna tittade på denna brottsutveckling såg de en signifikant minskning av våldsbrotten med 40 procent i försöksområdena jämfört med kontrollområdena. Det skedde också en minskning i social oro, men den var inte statistiskt signifikant.

Forskarna mätte också effekten av säkerhetskamerorna för hela den elva veckor långa försöksperioden. Under försöksperioden som helhet uppnåddes en statistiskt signifikant minskning av social oro med 41 procent. Minskningen av våldsbrott var dock inte signifikant.

När det gäller antalet narkotikabrott skedde inga statistiskt signifikanta minskningar oavsett tidsperiod.

Spridning av positiva effekter
Studien undersökte också huruvida införande av kameraövervakning ledde till omfördelning av brottsligheten till andra områden eller om det, i motsats, skedde en spridning av de positiva brottsförebyggande effekterna.

När det gäller våldsbrotten under de tider som polisen ronderade skedde en spridning av de positiva effekterna till icke-kameraövervakade områden. När forskarna istället tittade på hela dagarna kunde de dock varken se spridnings- eller omfördelningseffekter av våldsbrottslighet.

Studien visar att den sociala oron omfördelades till icke-kameraövervakade områden under tiderna då polisen ronderade. När forskarna istället undersökte hela den elva veckor långa försöksperioden visade det sig att det totalt sätt skedde en spridning av de positiva effekterna utanför områdena med säkerhetskameror.

Källa: Piza, E. L., Caplan, J. M., Kennedy, L. W., & Gilchrist, A. M. (2015). The effects of merging proactive CCTV monitoring with directed police patrol: a randomized controlled trial. Journal of Experimental Criminology, Volume 11, Issue 1, pp 43-69.