Riksdagen har två gånger tidigare uppmanat regeringen att se till att straffet för bostadsinbrott skärps och att rubriceringen inbrottsstöld införs. Anledningen till dessa tillkännagivanden var att riksdagen ansåg att bostadsinbrott i dag leder till orimligt låga straff jämfört med annan brottslighet. Straffen tar inte tillräcklig hänsyn till den kränkning som intrång i bostäder innebär, menade riksdagen.

Justitieutskottet konstaterar att regeringen ännu inte lämnat något förslag i linje med riksdagens uppmaningar, trots att det gått två år. Utskottet ställer sig kritiskt till detta och vill att riksdagen om igen uppmanar regeringen att agera. Denna gång med en tidsgräns. Justitieutskottet föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att lämna förslag i frågan senast den 1 april 2018. Förslaget ska gå ut på att inbrottsstöld införs som en ny brottsrubricering i brottsbalken och att minimistraffet ska vara ett års fängelse.

Upprepade stölder borde räknas samman
Utskottet föreslår ytterligare ett tillkännagivande som handlar om att upprepade stölder borde ses i ett större sammanhang. även om varje brott i sig inte tillhör något av de allvarligare brotten kan de föra med sig otrygghet för dem som drabbas och stora kostnader för samhället.

De personer som begår upprepade mindre stölder döms ofta till böter. Utskottet tycker att det är nödvändigt att se med större allvar på denna typ av brottslighet. Straffen borde i större utsträckning än i dag stå i proportion till den samlade brottsligheten. Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande om detta till regeringen. Riksdagen har redan tidigare riktat ett tillkännagivande om systematiska stölder till regeringen.

De två tillkännagivandena bygger på motionsförslag från M, C, L och KD.

S, MP och V reserverar sig
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget om tillkännagivanden. De tre partierna pekar på att har regeringen fört fram att den kommer att utreda frågorna och därefter återkomma till riksdagen. S, MP och V tycker därför inte att de två tillkännagivandena behövs.

Källa: Riksdagen