Enligt vitboken ökar kortbedrägerierna rekordartat, men eftersom bankernas intäkter för kortbetalningarna med råge överstiger deras kostnader för bedrägerierna väljer de att se bedrägerierna som en kostnadspost bland andra. Björn Eriksson ifrågasätter detta.

"Det är vi kunder som i slutändan får betala kalaset i form av ökade bankavgifter och förlorad integritet. Samtidigt tillåter vi bankerna att genom sin passiva hållning indirekt hålla kriminella verksamheter om ryggen", står det i vitboken.

Analyserar kunders transaktioner
De typer av kortbedrägerier som ökar är de som kan göras utan att man behöver ha tillgång till det fysiska kortet. Detta kan ske genom nätfiske, men sker oftast genom it-intrång hos företag eftersom man på så sätt kan komma över en mängd id- och kortuppgifter i ett enda svep.

"I sin interna kamp mot cyberbrottslingarna har bankerna byggt upp omfattande övervakningssystem som scannar av, samlar in och analyserar alla kunders korttransaktioner. Bankerna vet därför exakt vad vi brukar handla, för hur stora belopp, var vi brukar befinna oss när vi gör köpen och mycket mer, vilket gör att de snabbt kan fånga upp transaktioner som bryter mot våra konsumtionsmönster", står det i vitboken.

Ingen statistik över bedrägerier
Trots detta vill bankerna inte lämna ut någon öppen statistik över bedrägerierna och deras kostnader. Bankernas princip är att det är kundens pengar som försvunnit när ett bedrägeri har begåtts. Banken anser sig alltså inte vara brottsoffret utan hänvisar kunderna till att själva anmäla bedrägerierna, vilket innebär att den stora mängden kortbedrägerier som ännu inte upptäckts av kunden varken blir föremål för polisundersökningar eller fångas upp i statistiken

Vitboken hänvisar dock till en rapport från Europeiska centralbanken enligt vilken kortbedrägeriernas omfattning var cirka 110 miljoner kronor år 2013.

"Detta är dock bara toppen på isberget enligt NBC, som bedömer att de allra flesta bedrägerier aldrig rapporteras eftersom bankerna systematiskt ersätter de flesta kunders förluster direkt, utan att blanda in polisen", står det.

Kortbetalning lönsamma för bankerna
Anledningen till att bankerna trots allt vill att konsumenter betalar med kort är att kortbetalningar är en oerhört lönsam affärsverksamhet för bankerna. år 2012 gjorde riksbanken en uppskattning av bankernas intäkter från kort, som då landade på omkring 8,5 miljarder kronor exklusive ränteintäkter på kreditkort.

"Om bankerna får som de vill och kontanterna försvinner till förmån för kortbetalning eller andra digitala betalsätt, kommer också incitamenten för bankerna att ersätta kunderna som blivit bedragna att försvinna. Då finns det nämligen inte längre några konkurrerande alternativ till digitala pengar", står det i vitboken.