Under första delen av 2000-talet var antalet personer som reste från Sverige till terrororganisationer och våldsbejakande grupper utomlands för att där delta i träning eller strid ett relativt begränsat fenomen. Säkerhetspolisen bedömde dock redan då att personer som i detta syfte ansluter sig till grupperingar utomlands återvänder till Sverige med en förhöjd förmåga att till exempel begå terrorattentat.

En del personer bedöms också ha radikaliserats och stärkts i sin ideologiska övertygelse att begå terrorhandlingar eller knutit kontakter med extremistiska eller hotdrivande individer eller grupper. Andra personer har återvänt till Sverige desillusionerade och besvikna och har snarare dämpats i sin övertygelse liksom i sin avsikt att engagera sig i terrorrelaterad verksamhet.

Exceptionellt antal resenärer
I jämförelse med tidigare resandemönster har sedan 2011 ett exceptionellt stort antal personer rest från Sverige till Syrien, och några år senare även till Irak, i syfte att där ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar. Säkerhetspolisens analys visar att de allra flesta som reser från Sverige är män. Resenärernas ålder uppvisar stor variation, men genomsnittsåldern är 25-27 år. även när det gäller resenärernas födelseländer är variationen stor och omfattar ett drygt 30-tal länder. Det vanligaste födelselandet är dock Sverige. Nästan alla resenärer som är födda i Sverige har minst en utlandsfödd förälder. Många av de som reser saknar eller har låg inkomst.

Många av de kvinnor som reste till konfliktområdet gjorde det under 2014, vilket sannolikt går att relatera till att IS då utropade sitt kalifat och att kvinnorna reste för att i första hand bosätta sig där.

Tydlig avmattning
Personer som reser för första gången till Syrien och Irak, så kallade förstagångsresenärer, var som flest under 2013-2014. Under 2015 hade denna siffra mer än halverats. Samtidigt har antalet personer som återvänder till Sverige efter träning och/eller strid i konfliktområdet ökat sedan sommaren 2015. Säkerhetspolisen bedömer att denna utveckling både är kopplad till försämrade förhållanden i konfliktområdet och till att det har blivit svårare att resa som en konsekvens av gränskontroller och europeisk och svensk lagstiftning.

Vad det minskande resandet innebär för hotbilden mot Sverige och övriga Europa är för tidigt att säga. Utvecklingen av resandeverksamheten på sikt är bland annat beroende av händelseutvecklingen i konfliktområdet, exempelvis om våldsbejakande islamistiska grupperingar lyckas behålla sitt territorium och fortsätta att framstå som framgångsrika. Att potentiella resenärer stannar i Sverige och att personer återvänder till landet kan dock innebära att terrororganisationer, som till exempel IS, engagerar personer för terrorrelaterad verksamhet utanför konfliktområdet.