Sexualbrott utgör en stor kategori bland brotten mot flickor, 27 procent, men endast 4 procent av brotten mot pojkar. 75 procent av gärningspersonerna i de anmälda brotten är pojkar eller män – ofta andra barn eller manliga vårdnadshavare.

Det finns tydliga mönster i den polisanmälda brottsligheten gällande barn i olika åldrar och mellan flickor och pojkar. Brotten mot flickor har till exempel i högre grad skett på sociala medier jämfört med pojkar, medan brotten mot pojkar i högre grad har skett i skolmiljö. De polisanmälda brotten mot de yngsta barnen handlar i första hand om våld som skett i hemmet, medan det bland brotten mot de äldre barnen framträder flera arenor vid sidan av hemmet, som brott som skett på sociala medier, i olika typer av offentliga miljöer och i skolmiljö.

Bland de anmälda brotten syns vissa grupper av barn som lever med en stor samlad utsatthet, både på grund av brottsutsattheten i sig, och på grund av andra sårbarheter hos barnet eller brister i barnets uppväxtmiljö.

– Samhället har enligt lag en särskild skyldighet att skydda alla barn från att utsättas för brott, men det framstår som särskilt viktigt att de mest utsatta och sårbara barnen upptäcks, skyddas och erbjuds stöd. I studien blir det tydligt att både skolan, socialtjänsten och polisen har viktiga roller för att barns brottsutsatthet ska upptäckas, och för att barnen ska få rätt stöd, säger Lisa Westfelt, utredare på Brå.

I analysen av de polisanmälda brotten blir det även tydligt vilken stor roll som sociala medier har i brottsligheten som barn och unga blir utsatta för, och att det ofta finns en växelverkan mellan händelser på sociala medier och i det fysiska rummet.

– Ungas sociala liv utspelar sig i båda dessa världar, och den här nära kopplingen mellan det som sker på sociala medier och i det fysiska rummet är viktig att ha i åtanke i det brottsförebyggande arbetet när det gäller brott som drabbar barn, säger Monika Sellgren Karlsson, utredare på Brå.