I den promemoria som nu remitteras föreslås att en funktion för operativ krishantering inrättas vid Riksbanken. Förutom Riksbanken föreslås funktionen bestå av representanter för Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa finansiella företag. Funktionen ska agera i händelse av en allvarlig driftstörning i den finansiella sektorns digitala infrastruktur.

– En allvarlig driftstörning i den finansiella sektorn kan leda till stora konsekvenser för det finansiella systemet. I ett skarpt läge är det viktigt med handlingskraft och samarbete. Den rollfördelning vi har i dag är inte tillräckligt tydlig kring vem som gör vad i en kritisk situation, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

I dag finns flera olika aktörer, inte minst de finansiella företagen själva, som har ett ansvar för att motståndskraften mot störningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur ska vara hög och för att hantera en redan uppkommen driftstörning. Genom EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn, som ska börja tillämpas den 1 januari 2025, införs även ökade krav på finansiella företag att höja sin digitala operativa motståndskraft mot cyberincidenter och stärka sin förmåga att hantera uppkomna driftstörningar.

Behovet av en tydligare ansvarsfördelning för operativ krishantering i den finansiella sektorn har framhållits i flera rapporter och utredningar under de senaste åren, senast av internationella valutafonden (IMF).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.