Mikael Priks, som är professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, säger i en intervju som publicerats på Stockholms universitets webbsida (www.su.se) att det är vanligt att samhället sätter in insatser just där brottsligheten är omfattande och dessutom ökande.

– Det gör att sambanden mellan övervakning och brottslighet blir missvisande. Jag fokuserar på att belysa studier som försöker hantera det problemet.

Polisinsatser gör skillnad

Mikael Priks framhåller vidare att det finns flera internationella studier där polisinsatsers insatsers påverkan på brottslighet analyserats och där man fokuserat på orsakssambanden. Studierna visar generellt att polisinsatser minskar både stölder och våldsbrott, menar han.

– De svenska studierna visar att supporterpolis, insatser mot livsstilskriminella och övervakning i utsatta områden har varit effektiva för att minska brottslighet.

Brottspreventiv kamerabevakning

Mikael Priks kommenterar också forskningen kring kamerabevakningens effekt på brottslighet. Han pekar på att ett återkommande resultat i den internationella forskningen är att övervakningskameror tenderar att minska antal anmälda brott i stadsmiljö med cirka 20 till 25 procent.

– Jag har analyserat effekterna av övervakningskameror i Stockholms tunnelbana och fann att brottsligheten på stationer i innerstan minskade i samma utsträckning, säger han.

– Dessutom minskar kameror våldsbrott och incidenter med inkastade föremål inne på fotbollsarenor i Sverige

En del av ett forskningsprojekt

Rapporten 'Hur påverkar polisinsatser och övervakningskameror brottslighet?' är en del av SNS forskningsprojekt 'Brottslighet och samhälle' som pågår mellan 2022 och 2024. Den presenterades för första gången på ett SNS-seminarium den 14 februari (se videon) och kan kan laddas ner här.