– Det är avgörande att försvåra för kriminella att tillskansa sig, överföra och tvätta pengar. För att bekämpa de kriminella behövs krafttag för att stoppa deras pengaflöden. Det här handlar om att få på plats ett hawala-förbud i den meningen att det blir straffbart att bedriva informell hawala i Sverige, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Hawala är ett informellt betalsystem som inte kräver tillgång till sedvanlig finansiell infrastruktur. Hög grad av anonymitet, låg spårbarhet och ett stort inslag av kontanter bidrar till att det är särskilt användbart för den organiserade brottsligheten. Hawala riskerar också att användas som ett verktyg för terrorfinansiering.

Trots riskerna för att hawala missbrukas av kriminella så har regleringen länge varit mycket begränsad. Den 1 juni 2023 vidtog regeringen den första åtgärden för att skärpa regleringen med propositionen Förstärkt reglering av valutaväxlare och andra finansiella institut. Det innebär att det från och med den 1 januari 2024 ställs skärpta krav på valutaväxlare.

Regeringen går nu fram med två ytterligare åtgärder som innebär skärpta krav. I promemorian Åtgärder mot missbruk av alternativa betalningssystem föreslås att valutaväxling och penningöverföring ska vara tillståndspliktig, vilket innebär att sådan verksamhet omfattas av olika former av ökade krav, såsom kapitalkrav. Det gör det svårare att använda en verksamhet som exempelvis valutaväxlare som en fasad för att dölja annan, otillåten verksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

En bokstavsutredare får samtidigt i uppdrag att inom sex månader ta fram ett förslag till straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering. Ett straffbeläggande av brott mot tillståndsplikten skulle innebära att den som bedriver informell hawala kan hamna i domstol och dömas till fängelse.