Målgruppen är primärt offentliga aktörer och arbetet kräver samverkan och dialog med både offentliga och privata aktörer. Den kan även användas av privata aktörer för att analysera om de tillhandahåller samhällsviktig verksamhet som kan vara nödvändig för totalförsvaret.

Vägledningen bygger på att aktörer, utifrån ett antal villkor, bedömer om redan identifierad samhällsviktig verksamhet är nödvändig för totalförsvaret. Villkoren utgår från höjd beredskap och krig och tar sin utgångspunkt i målet för det civila försvaret menar MSB.

– En förmåga hos samhällsviktig verksamhet utgör en grund för Sveriges försvarsförmåga. Dock är vissa samhällsviktiga verksamheter, utifrån deras betydelse för Sveriges planering och hantering av ett väpnat angrepp, nödvändiga för totalförsvaret. Vår målsättning är att den här vägledningen ska hjälpa till att identifiera dessa. Den här vägledningen möjliggör ytterligare steg i arbetet med att utveckla totalförsvaret, säger Fredric Stany, enhetschef, enheten för försörjningsberedskap.

Området samhällsviktig verksamhet utvecklas snabbt både nationellt och internationellt därför är den här vägledningen en första utgåva. Vägledningen kommer att behöva uppdateras i takt med att området utvecklas och när regleringen för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet implementeras (CER och NIS2) samt vid ett svenskt medlemskap i Nato, uppger MSB.