Unga i åldern 15–17 år som begår den allvarligaste brottsligheten, till exempel mord, våldtäkter och grova rån, döms i dag som regel inte till fängelse utan till sluten ungdoms-vård. Det är en frihetsberövande påföljd som avtjänas på särskilda ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). Men sedan påföljden sluten ungdomsvård infördes för över 20 år sedan har brottsligheten förändrats, och dagens system är inte anpassat för att ta hand om de grövsta unga brottslingarna, menar regeringen.

I augusti tog regeringen emot utredningen En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga. I utredningen föreslås att påföljden sluten ungdomsvård ska tas bort och att unga lagöverträdare i stället ska dömas till fängelse, samt att fängelsepåföljden ska verkställas på särskilda ungdomsavdelningar på Kriminalvårdens befintliga anstalter.

Regeringen har nu beslutat att ge Kriminalvården i uppdrag att genomföra förberedelser för att inrätta särskilda ungdomsfängelser för ungdomar, som ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026. Verksamheten på de särskilda ungdomsavdelningarna ska anpassas till barn och ungas behov. Utgångspunkten ska vara att barn och unga inte ska avtjäna straffet tillsammans med vuxna.

– Vi bevittnar i dag en grov brottslighet bland barn och unga som vi aldrig tidigare har sett. Vi måste mobilisera på bred front för att vända den här utvecklingen. Det handlar om att skydda samhället från den grova kriminaliteten, men också om att skydda barn och unga från att utnyttjas till att begå fruktansvärda våldsdåd. Inrättandet av ungdomsfängelser är viktigt för att åstadkomma detta, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

– Det här är en helt nödvändig åtgärd för att kunna hantera grovt kriminella ungdomar. Kriminalvården är bättre lämpad att både hantera längre fängelsestraff och även förhindra det våld och rymningar från SiS-hemmen vi sett det senaste åren, säger Richard Jomshof (SD), ordförande i justitieutskottet.

– I ett Sverige där barn mördar barn är det inte hållbart att unga mördare döms till sluten ungdomsvård och placeras på SiS-hem. Genom att inrätta ungdomsfängelser och sätta de farligaste ungdomsbrottslingarna där, kan också vårdande inrättningar fokusera på sitt kärnuppdrag att stötta barn och unga i behov av vård, säger Torsten Elofsson (KD), rättspolitisk talesperson.

– Vi får aldrig glömma att det handlar om barn och unga. Verksamheten ska därför vara särskilt anpassad till de specifika behov och rättigheter de har. Det är ett svek att dessa unga inte har fångats upp tidigare, och det är därför de ska få stöd i att bryta ett kriminellt beteende, säger Juno Blom (L), rättspolitisk talesperson.

Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen om införandet av särskilda ungdomsfängelser.