– Fingeravtryck, dna, fotografier och annan biometrisk information kan vara av avgörande betydelse för att kunna identifiera och lagföra personer som har gjort sig skyldiga till brott. Betydelsen av den typen av bevisning har ökat ytterligare på grund av den tystnadskultur som breder ut sig runt den grova organiserade brottsligheten, där alltför många vittnen och brottsoffer inte vill eller vågar medverka i brottsutredningar. Förslagen som presenterats kommer nu skickas ut på remiss och därefter noggrant analyseras i Regeringskansliet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Biometriutredningens förslag innebär bland annat att biometriska underlag kommer tas upp från misstänkta och dömda personer i högre utsträckning än i dag. Till exempel föreslår utredningen att polisen vid förundersökning om viss allvarlig brottslighet under vissa förutsättningar ska få göra automatiserade biometriska jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningspersoner mot passregistret och Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.

Utredningen föreslår också att dna-baserad släktforskning ska tillåtas vid mord och grova våldtäktsbrott. Genom den metoden lyckades polisen lösa ett dubbelmord i Linköping som begicks år 2004. Metoden har inte använts av Polismyndigheten därefter, eftersom Integritetsskyddsmyndigheten funnit att metoden innebär att personuppgifter i flera avseenden behandlas i strid med lag. Utredningen föreslår att förslagen ska träda i kraft den 1 januari 2025.