Varje år utsätts ett stort antal personer i Sverige för hot, våld och trakasserier. Riksrevisionens granskning visar att statens insatser för att skydda hotade personer inte är tillräckligt effektivt och behöver förbättras.

– Staten säkerställer varken att alla som behöver skydd får det eller att det skydd som beviljas är tillräckligt verkningsfullt, säger riksrevisor Helena Lindberg.

En del av problemet består i att åklagarna mycket sällan beviljar kontaktförbud om det inte finns tidigare domar för brott eller en pågående förundersökning som väntas leda till fällande dom. Forskningen visar samtidigt att kontaktförbud är mest effektivt mot personer som inte tidigare anhållits eller straffats för våldsbrott.

Dessutom följer polisen inte upp kontaktförbud i tillräcklig utsträckning, vilket försämrar möjligheten att upptäcka förändringar av hotbilden och att ytterligare skyddsåtgärder behövs. Överträdelser av kontaktförbud leder dessutom sällan till konsekvenser för förbudspersonen. Situationen förvärras ytterligare av att tekniken för elektronisk övervakning av kontaktförbud har så stora geografiska felmarginaler att den i praktiken inte gett något skydd.

Inom Polismyndigheten har brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten (Bops) huvudansvaret för skyddet av hotade personer. Inflödet till Bops är dock stort och innehåller många ärenden som Bops inte ska hantera, samtidigt som det finns en risk att ärenden där det finns en hotbild inte upptäcks. Bristerna beror delvis på att den personal som tar emot brottsanmälningar inte alltid har tillräckliga kunskaper om vilka ärenden som ska skickas till Bops.

Bops verksamhet har under senare år dessutom tvingats hantera en ökad arbetsbelastning med akuta hotbilder kopplade till organiserad brottslighet. Detta har minskat möjligheten att arbeta med ärenden som rör brott i nära relationer. Samtidigt följer Bops inte upp sitt arbete tillräckligt systematiskt.

– Det innebär sammantaget en risk för att personer som utsätts för våld i nära relationer inte får tillräckligt skydd. Särskilt i storstadsområdena där den organiserade brottsligheten är ett mer omfattande problem, säger Sara Kramers, projektledare.

Riksrevisionen konstaterar också att flera statliga myndigheter behöver utveckla sitt arbete för att säkerställa att de inte röjer skyddade personuppgifter. Dessutom behöver regeringen ge Skatteverket de befogenheter som krävs för att på ett säkert sätt kunna förmedla post till personer som lever med skyddade personuppgifter.

Riksrevisionen bedömer även att staten i större utsträckning behöver prioritera förebyggande åtgärder riktade mot personer som hotar. Detta bedöms kunna ha god effekt att förhindra upprepade brott, särskild vid våld i nära relationer, stalkning och överträdelse av kontaktförbud.