Inre blödningar, amputerade lemmar och splitterskador som sliter sönder och punkterar organ är några av risker de kriminella utsätter unga utförare av sprängdåd för, menar polisen.

Hittills i år har polisen fortsatt hantera flera fall av sprängningar och förebyggt flertalet planerade sprängningar där unga utförare anträffats med improviserade explosiva anordningar eller handgranater.

– Vi möter veckovis mängder med varianter av IED:er. De kriminella testar sig fram och knåpar ihop olika sorters explosiva anordningar och använder olika sorters varor och material. Vi vill vara extremt tydliga med att det inte finns några säkra varianter av improviserade spränganordningar – alla är potentiellt livsfarliga. De som bygger dessa anordningar saknar oftast kunskap och utbildning om tänd- och sprängmedel och är likgiltiga inför både offer och de unga utförarnas säkerhet och välmående, säger Malin Nygren, chef för polisens nationella bombdatacenter.

Inom vården finns en klar bild av vilka skador som kan uppstå när improviserade explosiva anordningar hanteras:

– Om det inte leder till dödlig utgång kan många skador uppstå vid explosioner och ge livslånga men. Det kan handla om inre skador som blödningar i buk, bröstkorg och påverkan på hörsel av stötvågen, ögonskador, splitterskador som liknar skottskador och sliter sönder och punkterar men även krosskador, säger Gunnar Sandersjöö, verksamhetschef på Traumaenheten på Karolinska Universitetssjukhuset.