Domstolsdatalagen läggs snart fram för riksdagen. De 51 remissinstanser som har tagit del av förslaget har i stort sätt varit positiva. Efter remissrundan har dock Justitiedepartementet gjort en författningskommentar där de skriver att regeringen, utöver det som riksdagen tar ställning till, ska kunna besluta om ytterligare föreskrifter. "Det kan t.ex röra sig om att begränsa möjligheterna att söka efter personnummer och namn i avgöranden som har fått laga kraft", skriver justitiedepartementet, vilket fått flera aktörer att reagera kritiskt.

"Exakt vad formuleringen om begränsningar betyder vet vi inte. Men en möjlig tolkning är att regeringen helt vill kunna ta bort möjligheten att söka på domar. återstår då att vända sig till privata alternativ som Lexbase och andra databaser som begär ut alla domar och som bygger egna register. Register som innehåller många fel, vilket kan drabba människor", skriver Oisín Cantwell i en kolumn i Aftonbladet.

även Svenskt Näringsliv menar att det är allvarligt om blir svårare att söka efter de kriminella personer som finns i domstolarnas register.

"Det mest grundläggande man kan göra är att kontrollera vem man gör affärer med och vem man anställer. Det finns krav på kontroller, exempelvis vid offentliga upphandlingar. Då upptäcks alltför ofta frågetecken, exempelvis i ägarstrukturer, som motiverar djupare kontroller. Kontroller som visar att man varit på väg att upphandla av, anställa eller göra företagsaffärer med någon som är yrkeskriminell. Hur fick man då reda på det? Svaret fick man genom att ta del av de uppgifter som finns hos domstolarna. Den möjligheten riskerar nu att minska eller rent av att försvinna!", skriver Tommy Svensson på Svenskt Näringsliv.

åke Andersson på SNOS håller med:

– Det är ett odemokratiskt förfarande att riksdagen ska fatta beslut om ett så viktigt lagförslag, vars vitala innehåll är ofullständigt och vars konsekvenser kan bli så allvarliga. Det är både oacceptabelt och odemokratiskt, säger han avslutningsvis.