I sitt arbete som lokalpolisområdeschef har Jale Poljarevius betonat att samverkan och utbyte av information med andra myndigheter är en mycket viktig faktor för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Det kan vara allt från bostadsbolag, socialtjänsten, räddningstjänsten till kommunala ordningsvakter. Under det senaste halvåret har han genomfört stabstjänstgöring vid justitiedepartementet och på nära håll sett hur samverkan mellan myndigheter har blivit bättre.

– Det här är mer uppstyrt idag jämfört med för ett par år sedan. En av punkterna i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet handlar just om myndighetsgemensamt samarbete där regeringen har slagit fast att de brottsbekämpande myndigheterna får tydliga direktiv om att de måste bedriva olika typer av samverkan, säger han.

Under tiden på justitiedepartementet har Jale Poljarevius varit ute och gjort besök i landet och han är positivt överraskad över hur myndigheter samverkar mot brottsligheten.

– Det är riktigt kul att se och kommunerna har verkligen börjat bli varma i kläderna och anställer brottssamordnare och brottsförebyggare.

En sak som har lyfts fram som ett hinder för ökad myndighetssamverkan är sekretessen och rädslan inom socialtjänsten att begå sekretessbrott.

– När det handlar om grova brott och man inte kan samverka på grund av sekretessen så blir det väldigt frustrerande, säger Jale Poljarevius.

Han menar att den personliga integriteten är viktig men anser samtidigt att det vore rimligt att ändra sekretesslagstiftningen åtminstone när det gäller grova brott – med fri informationsdelning mellan myndigheter skulle samverkan bli mer effektiv. Jale Poljarevius betonar dock att sekretessen inte är det enda problemet när det gäller effektiv myndighetssamverkan.

– Det handlar också mycket om att ha en vilja och ett mindset –  man kan inte bara gömma sig bakom sekretesslagstiftningen och säga att man inte kan samverka. Det handlar om vad man har för inställning till själva samverkan, säger han.

Fredrik Lundh Sammeli (S) är ordförande i justitieutskottet och han menar att utgångspunkten måste vara att myndigheterna kan dela den information som behövs för att bekämpa kriminaliteten.

– Samtidigt finns det förstås information som av olika skäl inte kan delas. Det finns också ett behov för den enskilde, inte minst barn och ungdomar, att ha någon person man kan känna förtroende att anförtro sig åt, utan att uppgifterna förs vidare.Risken är annars att barnet eller ungdomen helt tystnar och inte vågar berätta att man skulle behöva hjälp att komma ur ett dåligt familjeförhållande eller bryta med ett kriminellt gäng, säger han.

Fredrik Lundh Sammeli bekräftar att sekretessfrågor har lyfts fram som ett hinder för samarbetet.

– Vi är alltid beredda att se över lagstiftning som kan behöva ändras. Just nu har Brå ett uppdrag att kartlägga frågan och efter det får vi se vad som är aktuellt att gå vidare med. Sekretess ska inte vara ett hinder för att effektivt bekämpa grov organiserad brottslighet, säger han.

Per Wadhed är chef för sekretariatet för myndighetssamverkan vid Nationella operativa avdelningen (Noa) på Polismyndigheten. Han anser att Sverige har en unik samverkanskultur för att bekämpa organiserad brottslighet sett ur ett internationellt perspektiv.

– Satsningen har de senaste åren tagit kliv framåt då verksamheten har breddats och allt fler myndigheter och andra aktörer ingår i samarbetet mot organiserad brottslighet, säger han.

Han påpekar att myndigheterna som ingår i satsningen dagligen delar information med varandra. 

– Men det finns idag sekretessbestämmelser som gör det svårt för till exempel brottsbekämpande myndigheter att dela information med andra myndigheter.  Vi delger regeringen de utmaningar och hinder som vi ser i arbetet med att bekämpa organiserad brottslighet. 

Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell anser att det bör införas en ny huvudregel i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att myndigheter får dela uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse.

– Vi vill se ökad informationsdelning. De problem som en alltför omfattande sekretess mellan myndigheter innebär för polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har diskuterats under flera års tid. Polisen vittnar alltjämt om hur sekretessreglerna begränsar dem i arbetet. Till exempel får varken sjukvården eller socialtjänsten dela information som exempelvis rör övergrepp i rättssak, misshandel eller narkotikabrott med polisen, säger han.

Tidigare i år beslutade riksdagen om ändringar i offentlighets- och sekretesslagen
så att socialtjänsten fick utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till polisen och Säpo för att öka möjligheterna att bekämpa terrorism. Johan Forssell menar att samma typ av åtgärder måste appliceras mot den organiserade brottsligheten och i synnerhet gängkriminalitet.