Allmänhetens oro för att utsättas för brott och frågor om lag och ordning har fått ett stort utrymme i debatten inför riksdagsvalet i höst. Mycket talar också för att det kommer att vara frågor som fortsatt kommer att väga tungt i kampen om väljarna. Sett till hur nyhetsflödet har sett ut under det senaste åren är det logiskt: Terrordådet på Drottninggatan, gängkriminalitet, ”no go”-zoner, stöldligor och allt längre väntetider när enstaka polisbilar ska täcka hela län på landsbygden.

Enligt en väljarbarometer från tidigare i år tycker var femte svensk, 19 procent, att Lag och ordning är den enskilt viktigaste valfrågan.

Arbetsmarknader vs bättre skolor
I den undersökning som tidningen Tryggare Samhälle genomfört med de åtta riksdagspartierna har vi gett dem möjligheten att berätta vilka åtgärder man vill se på kort och lång sikt för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Av svaren att döma kan man dra slutsatsen att partierna i en högre grad vill satsa på polisen för att skapa trygghet i samhället.

Debatten skiljer sig en del från hur det såg ut för fyra år sedan då lösningen hette jobb och sociala reformer och där de bakomliggande faktorerna till kriminalitet adresserades i en högre. Fortfarande anser Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet att en stärkt välfärd och bättre skolor som brottspreventiva åtgärder medan Centerpartiet vill minska utanförskapet genom arbetsmarknadsreformer. Men tyngdpunkten i debatten har förändrats.

Fler poliser
Moderaterna, som i dagsläget åtnjuter störst förtroende av den svenska väljarkåren när det gäller Lag och ordning, har enbart polisiära och rättsliga åtgärder som lösning för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Framförallt vill de se fler poliser.

Parallellt trummar Socialdemokraterna tydligt ut budskapet om att en röst på dem också innebär 10 000 fler poliser. Bara i den SecurityUser.com:s korta undersökningen ger man uttryck för det på tre ställen. En rejäl satsning om man håller i huvudet att den nuvarande poliskåren består av 20 000 poliser.

Socialdemokraterna och Moderaterna är inte heller de enda partierna att föreslå 10 000 poliser. Tvärtom finns det av svaren att döma en bred enighet hos riksdagspartierna, vilket talar för att vi oavsett utgång i valet sannolikt kommer att få se ett försök från den kommande regeringen att slå in på en väg som i förlängningen kan nå målet till år 2024. Även om ingen riktigt vet hur det rent praktiskt ska gå till.

Nollsummespel
För parallellt med att riksdagspartierna sätter upp höga mål om att det ska slussas in nya poliser är den krassa verklig-heten att den svenska poliskåren har stora problem med att behålla sin personal och varje år söker sig hundratals duktiga poliser sig bort på grund av dåliga arbetsvillkor eller svag löneutveckling. Dessutom har

Polishögskolan svårt att fylla sina platser till utbildningarna trots sänkta antagningskrav och på sista raden kan antalet nyutbildade poliser och antalet poliser som lämnar att betraktas i det närmaste som ett nollsummespel. Något som förstås rimmar illa med storslagna ambitionerna om en svensk polis på 30 000 anställda.

Liberalerna vill höja lönerna
Det här är också något som Liberalerna profilerar sig med genom att föreslå en generell löneökning på 4000 kronor i månaden till varje polis med förhoppningen om att poliser ska stanna inom kåren och att kanske locka tillbaka före detta poliser till yrket. Intressant nog är Liberalerna, samtidigt som de har de mest konkret formulerade åtgärderna för att stoppa polisavhoppen, också ett av två riksdagspartier som inte går till val på 10 000 nya poliser.

Både Liberalerna och Sverigedemokraterna går till val på endast 5000 fler poliser (eller 250 poliser per 100 000 invånare, som SD uttrycker det).

Fler verktyg för brottsuppklarning
Sverigedemokraterna, som visserligen tappat ledartröjan på frågan om Lag och Ordning till Moderaterna, vill ge polisen fler verktyg i form av anonyma vittnen och hemliga tvångsmedel samtidigt som man vill underlätta för polisen att använda sig av kameror.

Man är dessutom det parti som överlag tar minst hänsyn till den personliga integriteten när det kommer till brottsbekämpning.

Integritet – en vänster/högerfråga?
Om det råder konsensus gällande polisens situation är frågan om integritet intressant för att den skildrar de olika politiska åskådningarna mer på en vänster/högerskala. Sverigedemokraterna och i viss mån Centerpartiet och Kristdemokraterna är villiga att rucka på integriteten för att stävja brott medan Vänsterpartiet är restriktiva när det gäller kameror och värnar om integriteten och därför emot breda förslag om kameraövervakning.

En snarlik bild framträder även i frågan om oro, som kanske än tydligare också illustrerar hur opinionen svängt och hur den inre brottningsmatchen mellan en partipolitisk åsikt och ett allmänt opinionsläge kan se ut när partiet tvingas kompromissa och när frågor blir till valfrågor.

Upplevd otrygghet
På frågan om skillnaden mellan den upplevda oron och den faktiska risken att utsättas för brott argumenterar Sverigedemokraterna att oron, trots det, ändå är befogad därför att kriminaliteten blivit grövre.

Vänsterpartiet får däremot brottas med att de inte gillar diskussionen om oro för kriminalitet och kritiserar samtalsklimatet som skapats av politiker och medier. En hållning som möjligen skärs lite mot att partiledare Jonas Sjöstedts suttit i direktsänd TV och förkunnat att en röst på Vänsterpartiet också är en röst på fler poliser.