Säkerhetsföretagens senaste årsrapport visar att branschen växte med 1 100 personer. Enligt vår nya gemensamma händelserapportering genom förde väktare och ordningsvakter 2,6 miljoner insatser förra året. Säkerhetsföretagen inom både teknik och bevakning är därmed viktiga komponenter i samhällets trygghetsinvesteringar som den nytillträdda regeringen bör ta tillvara på på bästa sätt.

För det första – säkerställ att kommunernas trygghetsinvesteringar sker efter behov, inte plånbok. Med fler brott och ökad otrygghet växer efterfrågan på säkerhetsföretagens tjänster, också från offentlig sektor.

Både forskning och erfarenhet visar att branschens insatser fungerar. Ett exempel är Uppsala kommuns upphandlade ordningsvakter som skapar trygghet i centrum och hjälper Polisen att fokusera på grövre kriminalitet. Ett annat exempel är att rånen i tunnelbanan föll med 60 procent efter införandet av kameror och ordningsvakter.

Men även om trygghetsinvesteringarna fungerar så måste kommunerna göra dem samtidigt som finansieringsbehoven ökar i skola och äldrevård. Det finns också en risk att enbart rika kommuner har råd att göra egna trygghetsinvesteringar, trots att behoven ofta är större i utsatta områden.

Därför behövs en statlig trygghetsmiljard för minskade trygghetsklyftor. Här har de rödgröna föreslagit att miljarderna som läggs på integrationsinsatser också ska kunna användas till köp av trygghetskameror och ordningsvakter. Även Liberalerna har förslagit statlig finansiering för lokala ordningsvakter, vilket förhoppningsvis Alliansen ställer sig bakom.

För det andra – mandatperioden bör kännetecknas av breda uppgörelser med myndigheter, politik och fack. Både avseende Polisens begäran om en översyn av ordningslagen samt i diskussioner om branschens framtida arbetsuppgifter så prioriterar Säkerhetsföretagen en förändringstakt som bygger på bred förankring och samsyn.

Vi måste skapa en modell där regelverken för branschen håller över tid, snarare än att kastas fram och tillbaka med olika majoriteter. Om vi når samsyn i förändringsbehoven kommer också politiken att lyssna – oavsett vilket block de tillhör. Ett exempel på ett sådant område är att allt fler ställer sig positiva till att branschen bör kunna få transportera omhändertagna personer istället för att vänta in polisen.

För det tredje behöver fler ministrar engagera sig i trygghetsfrågor. Exempelvis behöver RUT- och ROT-avdraget vidgas till att omfatta trygghetsinvesteringar, vilket bö sysselsätta den framtida finansministern snarare än justitieministern. Det finns också behov att utveckla fler ekonomiska styrmedel för att stimulera individers och fastighetsägares trygghetsinvesteringar

Den kommande mandatperioden innehåller därför fler möjligheter än politiska risker. Branschens hotbild är samtidigt betydligt allvarligare. Vår analys av terrorattentatet på Drottninggatan visar att hela 72 medarbetare var först på plats och deltog i räddningsarbetet.

En av rapportens slutsatser är att Polisens förmåga måste stärkas att ta tillvara på branschens resurser på ett mer strategiskt sätt. Parallellt med den politiska dialogen fortsätter därför branschen att utveckla det påbörjade samtalet med Polisen om hur bransch och myndighet ska samverka.

Sammanfattningsvis kan eftervalsanalysen formuleras som att säkerhetsföretagen har vind i seglen, men vi vill inte segla ensamma. Under mandatperioden vill vi ha breda politiska överenskommelser för hur branschens roll i trygghetsarbetet ska utvecklas. På så vis kan vi stärka vår roll som komplement till Polisen och fortsätta att skapa ett tryggare Sverige, i hela landet.

Li Jansson
branschchef och vice VD, Säkerhetsföretagen