Justitieminister Beatrice Ask vill se en skärpt lagstiftning mot de som hotar andra på nätet.Utredaren Gudrun Antemar ska nu se över lagstiftningen på området och komma med förslag på ändringar. Den 31 januari 2016 ska hon presentera sina förslag.
Bakgrunden är det ökade näthatet inte minst bland unga nätanvändare. Undersökningar som bland annat Sifo har genomfört visar att i åldersgruppen mellan 10 och 16 år har var tredje blivit kränkt på nätet eller på sin mobil under det senaste året. Flickor mellan 13 och 16 år är mest utsatta, där svarar mer än hälften att de har blivit kränkta.
En förklaring till att flickor blivit mer angripna på nätet kan bero på at de är mycket aktiva på olika sociala medier och det är oftast där de uppger sig ha blivit kränkta. En stor del av kränkningarna kommer via Facebook, Instagram eller via sms.
Pojkar är mer aktiva med att spela på nätet och många uppger att de ha blivit kränkta på spelsidor.

En tredjedel kränkta
En tredjedel av Sveriges ungdomar berättar att de har kränkts på nätet. De är framför allt unga flickor som drabbas och därför vill regeringen ha utrett hur lagarna mot näthat kan skärpas.
– Jag förväntar mig att vi får konkreta förslag mot näthat, säger justitieminister Beatrice Ask till DN.
Gudrun Antemar, i dag lagman i Förvaltningsrätten i Stockholm, är utsedd som utredare och ska se över hur lagstiftningen ser ut i dag och föreslå skärpningar när det gäller förtal, hot och ofredande på nätet. De lagar som finns för närvarande är till stor del skrivna före utvecklingen av nätet, med sociala medier och spridning av bilder och kommentarer om olika personer.
– Vi vill att lagarna om olaga hot, ofredande och förtal uppdateras till 2000-talet, säger Beatrice Ask.
En undersökning som antimobbningsorganisationen Friends gjorde i våras visar att en tredjedel av unga mellan 10 och 16 år har utsatts för kränkningar via dator, mobil eller surfplattor. Särskilt drabbade är flickor, som också är mest aktiva i sociala medier. Pojkarna ägnar större tid åt att spela på nätet, men även där förekommer kränkningar.

Flickor hårdast drabbade
Det är främst flickor mellan 13 och 16 år som drabbats hårdast. I den gruppen uppger över hälften att de har blivit kränkta det senaste året. I de flesta fallen handlar det om nedsättande kommentarer om någons utseende. Många berättar också om att de fått kränkande kommentarer om etnisk tillhörighet eller att det har spridits "sexuella rykten" om dem. Kränkningarna kan handla både om elaka kommentarer och om pinsamma bilder.
Beatrice Ask vill nu att det ska bli tydligare var gränserna går för vad som är lagligt och olagligt.
– I dag vet man inte riktigt vad som är tillåtet, säger justitieministern.
Om någon i dagsläget förtalas, på nätet eller i andra sammanhang, så är det i de flesta fallen upp till personen själv att väcka åtal. Så lär det bli även i framtiden, men utredaren ska se över om fler kränkande handlingar på nätet kan räknas som andra brott, exempelvis ofredande.

Ansvarsfrågan ska utredas
Justitieministern vill också se över ansvaret för den som bidrar till spridningen av kränkande uppgifter. I dag finns ett mindre ansvar för den som har en hemsida att se över vad andra skriver på den, exempelvis i kommentarer.
– Den som har en hemsida kanske ska ha ett lite större ansvar att städa och ta bort kränkande uppgifter, säger Beatrice Ask.
Hon konstaterar att gränsdragningarna är komplicerade och att lagändringarna inte får innebära att yttrandefriheten på nätet blir inskränkt.
– Vi vill värna om friheten för moderna medier, men vi ser också att det får baksidor.
Utredaren Gudrun Antemar ska presentera sina förslag den 31 januari 2016.