Den nya kamerabevakningslagen medför att kamerabevakning av exempelvis butiker, köpcentrum, medieredaktioner och religiösa samfunds lokaler blir tillståndsfri. Bevakning i samband med jakt eller inom skogs- och jordbruk kommer nu också att kunna genomföras utan tillstånd.

Framöver kommer tillstånd för kamerabevakning bara krävas av myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse, till exempel skola, sjukvård eller kollektivtrafik. Enligt regeringen underlättar den nya lagen däremot för bland annat Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning för att bekämpa brott och öka tryggheten på offentliga platser.

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får dessutom utökade möjligheter att i tre månader tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd, för att motverka terrorbrott, grov våldsbrottslighet, narkotikahandel eller annan allvarlig brottslighet. I dag får myndigheterna bara kamerabevaka utan tillstånd i en månad.

– Mer kamerabevakning stärker vår gemensamma trygghet. Det blir enklare för brottsbekämpande myndigheter att använda kamerabevakning för att bekämpa brott och till exempel får religiösa samfund större möjlighet att kamerabevaka sina lokaler för att stärka tryggheten hos sina besökare, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Den nya lagen innebär att reglerna anpassas till EU:s nya regler om skydd för personuppgifter. Integritetsskyddet vid kamerabevakning på arbetsplatser förstärks också genom en ny hänvisning till reglerna om arbetsgivares förhandlingsskyldighet i lagen om medbestämmande i arbetslivet.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.