Tillvägagångssätten vid brotten är flera, men bedragarna utger sig ofta för att vara från banken, polisen eller en annan institution som de äldre har förtroende för.

– Vi ser att bedragarna riktar sig mot en allt äldre grupp, många brottsoffer är över 80 år och särskilt utsatta. Förutom att bedragarna många gånger kommer över personens livsbesparingar, innebär det också ett svårt trauma för den utsatte, säger Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericenter.

Bedragarna utger sig bland annat för att vara poliser som kommer med dödsbesked, att de ska stoppa ett bedrägeriförsök eller stoppa pågående brottslighet i närområdet. Den initiala kontakten sker ofta via telefon eller sms för att sedan avslutas med att bedragaren lurar till sig bankkort, pinkod och andra värdesaker i hemmet.

Polisen har gripit flera gärningspersoner, men brottsligheten mot äldre fortsätter genom nya bedragare, inte sällan genom organiserade nätverk. Tillvägagångssätten för att lura offren förändras hela tiden.

– Dessa brott kommer inte upphöra för att polisen gör gripanden. Mer fokus måste läggas på förebyggande kring hur de äldre kan skydda sig och agera vid bedrägeriförsök. Vi måste därför se till att informationen når denna grupp. Det kan exempelvis handla om att anhöriga och personer som arbetar i den äldres närhet pratar om att detta förekommer, säger Lotta Mauritzson.

–  Det är viktigt att informationen inte bidrar till ökad otrygghet och rädsla för brott bland äldre. Genom kunskap och stöd av närstående kan vi skapa motståndskraft så att bedragarna inte lyckas, fortsätter hon.

Polisen har tagit fram ett informationsblad för att underlätta spridningen av tips och råd. Inom kort kommer också ett större informationspaket ”Försök inte lura mig” riktat till äldre som ger råd och tips på hur de kan skydda sig i hemmet, på nätet och på stan. Materialet tas fram av polisen i samarbete med SPF och PRO.