Tore Bjørgo är professor på polishögskolan i Oslo och har bland annat skrivit böcker om terrorism och organiserad brottslighet. I början av november släpps boken "The Dynamics of a Terrorist Targeting Process" med underrubriken "Anders B. Breivik and the 22 July Attacks in Norway", som Bjørgo skrivit tillsammans med sin kollega Cato Hemmingby.

Exceptionell soloterrorist
Tore Bjørgo kallar Anders Behring Breivik för en exceptionell soloterrorist och hänvisar till komplexiteten, brutaliteten och resultatet av hans handlingar. Totalt mördade han 77 personer.

– Breivik såg våld som ett verktyg för att kunna skapa en kristen och nationalistisk motsvarighet till al-Qaida, säger Tore Bjørgo.

– Genom terrorhandlingar ville Breivik skapa uppmärksamhet för sin sak och optimera spridningen av sitt manifest.

Fokus på kulturmarxister
Tore Bjørgo ger en bild av Breivik som en rationellt agerande person, utifrån sina högerextrema åsikter.

– Han klassificerade muslimer som externa fiender. Interna fiender var de han betraktade som förrädare, de han kallade "kulturmarxister", det vill säga främst journalister och medlemmar i Arbetarpartiet. De var också på dem han lade sitt fokus, säger polisprofessorn.

65 måltavlor
Breiviks noggrannhet i att kartlägga fienderna resulterade i att han utvecklade ett klassificeringssystem med A-, B- och C-fiender. Utifrån den planlade han var han skulle sätta in sina terrorattacker.

– I starten hade han 65 olika tänkbara måltavlor, som blev stadigt färre, då planläggningen av attackerna drog ut på tiden, säger Tore Bjørgo.

Ville skjuta journalister
Utøya var således inte Breiviks högst prioriterade mål – istället skulle han utföra tre bombattacker. Ett av dem skulle riktas mot det H-byggda regeringskomplexet, ett annat skulle ha Arbeiderpartiets huvudkontor som mål och det tredje målet var det kungliga slottet.

– Däremot ville Breivik inte angripa den kungliga familjen, eftersom han är rojalist, säger Tore Bjørgo som också nämner att Breivik också avsåg att besöka en konferens för undersökande journalistik och där skjuta journalister på plats.

– Men han ändrade sina planer, bland annat för att han inte blev färdig med sin planläggning i tid. En fördröjande faktor var att bombproduktionen på gården han hyrt, femton mil från Oslo, tog mycket längre än beräknat. Dessutom hade han inte sprängmedel som räckte till tre så kraftfulla bomber. Och han saknade pengar, förklarar professorn.

Soloterrorist för säkerhets skull
Tore Bjørgo menar att Breivik var mycket flexibel och hade en realistisk uppfattning om hur man på bästa sätt undvek att bli avslöjad innan terrorhandlingarna var satta i verket. Utifrån sin egen riskanalys valde att planera och utföra sina dåd på egen hand.

– Han visste, att ju fler personer som involverad, desto större är risken för att bli
avslöjad. Och han har rätt. Vi har gjort en undersökning av 14 kända terrorplaner i Skandinavien mellan 2008 och 2014. Bakom sju av dem stod ensamma terrorister och bakom var och en av de andra sju terrorplanerna stod en grupp människor. Alla sju gruppbaserade terrorplanerna blev avslöjade på förhand, medan det lyckades för tre av soloterroristerna att genomföra sina ogärningar, säger Bjørgo.

Marginalisering grogrund
På Sectech kommer Tore Bjørgo inte bara tala om Breivik, utan också om hur terrorismen kan bekämpas.

– Marginalisering- och arbetslöshet är en grogrund for både kriminalitet och terrorism. Det förklarar varför unga muslimer i Norge inte lockas av fundamentalister eller till terrorgrupper på samma sätt som i Sverige. Vi har ju en lägre ungdomsarbetslöshet, säger Tore Bjørgo.

Tre preventionsmodeller
Traditionellt sett finns fyra modeller för att förebygga terrorism: en straffrättslig, en social, en situationsanpassad och en riskbaserad modell. Tore Bjørgo menar att förkämparna för respektive modell ofta är i polemik med varandra och debatterar inbördes vilken modell som är den bästa.

– I stället bör de alla integreras i en gemensam modell, baserat på kriminalitetsförebyggande mekanismer, säger han avslutningsvis.

Tore Bjørgo håller föredrag på Sectech den 12 november. Konferenspasset, som börjar klockan 14.00, går under rubriceringen "Terrorism – hur kan vi skydda oss?" och inleds av terrorforskaren Hans Brun. En begränsad upplaga av boken "The Dynamics of a Terrorist Targeting Process – Anders B. Breivik and the 22 July Attacks in Norway" kommer att kunna köpas på plats.

För mer info och anmälan till konferensen:
www.sectech.se