Utländska direktinvesteringar är viktiga för svensk ekonomisk utveckling. Men de medför också risker, konstaterar FOI.

– Vi har bedömt risker vid utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter utifrån sannolikheter och konsekvenser, så att riskerna får rimliga proportioner. Av sekretesskäl gör vi inga detaljerade beskrivningar av skyddsvärden och branscher i rapporten utan vi har lagt oss på en mera övergripande nivå, säger Magnus Petersson, projektledare för studien.

Skyddsvärda områden och branscher är sådana som är viktiga för att upprätthålla samhället och dess funktioner, demokratin och nationell säkerhet samt säkerhet och allmän ordning. Energiförsörjning, elektroniska kommunikationer och livsmedels­försörjning är några exempel på samhällsviktiga sektorer.

– Det är viktigt att komma ihåg att det inte alltid är en hel bransch som är skyddsvärd när fokus ligger på utländska direktinvesteringar. Det är till exempel viktigt att Sverige kan försörjas med livsmedel men i de här sammanhangen kan det snarare vara önskvärt att titta på specifika företag som är särskilt skyddsvärda, säger Magnus Petersson.

Rapporten beskriver och diskuterar också, speciellt i termer av nationalitet, ägarstruktur, sektordominans, demokrati och antagonistiskt agerande, generella egenskaper och omständigheter hos investerare som kan innebära en säkerhetsrisk vid en investering.

– Ett generellt problem när det gäller utländska direktinvesteringar är att spåra ägarförhållanden. Investeringar som framstår som om de kommer från ett EU-land kan ha kopplingar, bland annat ägarförhållanden, till ett land utanför EU. Det finns med andra ord en bulvanproblematik som ett framtida granskningssystem måste kunna hantera, säger Magnus Petersson.

Rapporten närstuderar Kinas, Rysslands och Irans syften och intressen att investera i svenska företag samt dessa aktörers modus operandi. Anledningen är att dessa tre länder enligt Försvarsmakten och Säkerhetspolisen uppträder på ett antagonistiskt sätt gentemot Sverige.