– Det är jättesvårt att jämföra siffror. Det kan bero på att folk kör fortare. Men en orsak som kan spela in är det nya sättet att aktivera kamerorna. Det har troligtvis ett samband med det ökade antalet som åker fast, säger Anders Kuoppa, kommissarie och gruppchef vid Rikspolisstyrelsens ATK-sektion i Kiruna och ansvarig för den automatiska övervakningen av trafikanter.

Det nya sättet att aktivera kamerorna är mer standardiserat än tidigare. Före årsskiftet fanns en person i varje län som såg till var kamerorna var av- eller påslagna. I dag sköts hela processen centralt från Kiruna.
På vissa sträckor har antalet fartsyndare ökat med nästan det dubbla. På sträckan mellan Hudiksvall och Iggesund åkte 717 fortkörare fast under hela 2011, medan första halvåret 2013 redan är uppe i nästan samma siffra, 665 fortkörningar.
Exakt hur det går till och vilka kameror som aktiveras är en hemlighet, för att trafikanter inte ska kunna utnyttja informationen för att klara sig undan fartkamerorna. Men det nya sättet att aktivera har att göra med vilka tider kamerorna är påslagna, och att det nu sker centralt på samma sätt i hela Sverige än länsvis.

– Kamerorna aktiveras från Kiruna och sköts av en operatör. Kamerorna är aktiva vissa tider. Det nya sättet att aktivera är mer jämnt för hela landet. Det är ingen skillnad för hur det sker i Kiruna eller Stockholm, säger Anders Kuoppa.

1000 fartkameror ska bli 2000
I dag finns i Sverige ungefär 1000 fartkameror uppsatta. Trafikverket planerar att dubbla antalet till cirka 2000 till år 2020. I Hälsingland har Trafikverket inga planer på att sätta upp nya kameror under 2013, men efter det kan det bli aktuellt med fler kameror.
Anders Kuoppa har ingen exakt statistik på när på året som trafikanter kör som fortast, men på sommaren är hastigheterna generellt högre än på vintern.
Om det nya sättet att aktivera kamerorna är smartare och har lett till den dramatiska ökningen av fortkörare som åker fast är ännu för tidigt att säga. även om de nya tiderna när kamerorna är aktiverade följer ett mönster finns det inbyggt en viss slump i systemet. Poängen är att föraren aldrig ska kunna veta vilken kamera som kan komma att aktiveras. Men för att veta om det nya systemet är mer effektivt än det gamla behövs mer undersökningar.

– Tiden får utvisa om det nya sättet att aktivera ger bättre resultat, säger Anders Kuoppa.
Poängen med fartkameror är inte att polisen ska knipa så många fortkörare som möjligt och dra in pengar till statskassan genom alla böter som betalas in. Anders Kuoppa menar att huvudsyftet är att få ned medelhastigheten och minska olycksrisken.

– Det finns inget egensyfte att dra in pengar. Vi vill bara att förare ska tänka efter på vad som kan hända om de måste bromsa in när de håller för hög hastighet. Vi vill inte ha döda eller skadade på våra vägar, säger Anders Kuoppa.
Källa: Arbetarbladet