– Det verkar som att kommuner börjar få upp ögonen för att de mer aktivt behöver hjälpa vissa individer, men ofta börjar det förebyggande arbetet då någon redan har dött i brand", säger Morgan Jönsson, som har arbetat med studien vid Karlstads universitet.

Undersökningen "Personalen kommer och går, systematiken består? – En nationell kartläggning av individanpassat brandskyddsarbete i Sverige" är beställd av MSB. Enligt myndigheten behövs det mer kunskap om hur Sveriges kommuner stöttar äldre och personer med funktionsnedsättning när det handlar om brandskydd.

I studien uppger 52 % av kommunerna att de arbetar med individanpassat brandskydd. Det är dock många som saknar rutiner och kontinuitet. Räddningstjänst, vård- och omsorgsförvaltningen samt socialförvaltningen är huvudaktörerna inom kommunen. Räddningstjänsten står för expertis och utbildning, övriga för klientkontakt och anpassning av brandskydd.

Resursbrist
Många uppger resursbrist och organisationssvårigheter som anledningar till varför man inte arbetar med individanpassat brandskydd. 65 % av kommunerna uppger att de har kännedom om vägledningen Brandsäkerbostad för alla som 2013 myntade begreppet individanpassat brandskydd.

– Som det ser ut nu finns det överlag stora skillnader mellan hur kommuner ser på sitt arbete, och hur de faktiskt arbetar. Många säger att de arbetar med individanpassat brandskydd, men arbetssättet skiljer sig mycket från vad vägledningen Brandsäker bostad för alla föreslår", säger Morgan Jönsson.

Forskargruppens rekommendation till MSB är att tydliggöra vad ett individanpassat brandskyddsarbete innebär.