Ekobrottsmyndigheten har lämnat in sin årsredovisning för 2017 till regeringen och resultatet ser positivt ut.

– Det är tillfredställande att vår satsning på de så kallade särskilt krävande ärendena har gett resultat. Detta är komplexa och omfattande ärenden som avser den grövsta ekonomiska brottsligheten och som kräver utredningsresurser utöver det normala. Här ingår också de ärenden som utreds inom ramen för Operativa rådet, den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. I takt med att den organiserade brottsligheten allt oftare använder företag som brottsverktyg har vår specialistkompetens blivit alltmer efterfrågad, säger Fredrik Holmberg, vikarierande generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten.

Det finns flera indikatorer på att den brottslighet som Ekobrottsmyndigheten utreder blir allt grövre: på aggregerad nivå har antalet lagförda personer minskat till 1 810 (1 972), men antalet lagförda brottsmisstankar har ökat till 9 434 (7 002). Det vill säga, färre personer åtalas men antalet åtalspunkter per person är betydligt fler än tidigare.

En annan trend som pekar åt denna utveckling är att antalet strafförelägganden, som utfärdas vid lindrigare brott, har minskat till 1 375 (1 952), samtidigt som antalet åtalade brottsmisstankar har ökat kraftigt till 8 020 (4 961). År 2017 sticker också ut rejält från tidigare år när det gäller den tillgångsinriktade brottsbekämpningen.

– Drivkrafterna bakom den organiserade brottsligheten och bakom grova ekobrott i synnerhet är de potentiella brottsvinsterna. 2017 innebär i flera avseenden ett genombrott för den tillgångsinriktade brottsbekämpningen vid myndigheten. Inte minst har vårt metodiska arbete kring att öka användningen av företagsbot gett resultat, säger Fredrik Holmberg

Antalet yrkanden om företagsbot har ökat kraftigt, från en tidigare nivå på cirka 30 yrkanden årligen, till över 200 yrkanden 2017. Myndighetens kvarstadsyrkanden uppgår 2017 till miljardbelopp, jämfört med 62 miljoner kronor förra året.

En av de viktigaste utmaningarna under 2018 blir att förbättra uppklarningen på de så kallade projektärendena, det vill säga de medelstora ärendena.

– Det blir naturligt verksamhetsmässiga konsekvenser av den prioritering som vi har valt att göra. Inflödet av ärenden till myndigheten var under 2017 högre än någonsin. Samtidigt har vi lagt fokus på att utreda de grövre brotten som kräver mest utredningsresurser. Det är naturligt att uppklarningsstatistiken på vissa andra typer av ärendekategorier såsom våra projektärenden då blir lidande. Vi får arbeta hårt i år för att vända trenden, säger Fredrik Holmberg.