Som ägare, förvaltare och utvecklare av fastigheter som bland annat hyser kriminalvårdsanstalter, polisen, Försvarsmakten och domstolar är Specialfastigheter mycket väl insatt i drönarproblematiken. Hoten varierar dock beroende på verksamhet.

– Inom kriminalvården kan man tänka sig ett antal scenarion, det kan vara att förbereda en fritagning och att man använder sofistikerad kameraövervakning i de här bäranordningarna, säger Mats Lindmark.

Ett annat scenario är att man släpper ner föremål från luften till internerna, till exempel narkotika, information eller vapen.

– Det är nog bara fantasin som sätter gränser, det handlar om vad den på insidan har beställt. Det kan vara information i form av meddelanden eller mobiltelefoner. Men drönare kan också användas som ren distraktion och flygas in för att medvetet dra till sig uppmärksamhet. Sedan kan andra drönare utföra den egentliga uppgiften.

Används oftare
Urpo Mäkinen är en av polisens experter på drönare och han säger att polisen uppmärksam-mat ett ökat inflöde av rapporter där UAS (Unmanned Aerial
System) använts i brottsligt syfte.

– Det handlar om händelser med allt från terrorism i andraeuropeiska länder till olika typer av kränkningar och opinionsyttringar. Det kan också konstateras attbrottsligheten anpassat sina metoder och använder UAS i sin verksamhet bland annat för smuggling, spaning och kartläggningar av känsliga objekt.

Detektera och ta ner drönare
Mats Lindmark säger att det finns två saker som Specialfastigheter försöker hålla sig uppdaterade om i syfte att hjälpa sina hyresgäster vid behov: dels de tekniker som finns för att detektera inflygande drönare och att störa ut dem och dels att få ner dem på marken utan att det utgör någon fara för omgivningen.

Drönare kan antingen programmeras i förväg till att utföra ett uppdrag med förutbestämda koordinater och flyga in över ett område eller fjärrstyras av en person på marken som antingen har drönaren inom synhåll eller styr den med hjälp av en kamera på drönaren. Om drönaren är förprogrammerad menar Mats Lindmark att det gäller att försöka störa ut den.

– För att göra det så kan man använda elektromagnetisk puls, EMP. Man skickar kraftiga spänningar som pulsen inducerar, som dock är ofarlig för de flesta människor. Detta görs i syfte att störa ut informationen. Tekniskt sett så fungerar det men problemet är att hitta rätt frekvens. Avancerade drönare kan störa ut signaler och hoppa mellan olika frekvenser och elektromagnetisk puls är väldigt kostsamt om man ska jobba med långa avstånd, säger han.

LäS RESTEN AV REPORTAGET I SENASTE NUMRET AV PAPPERSTIDNINGEN SECURITYUSER, TILLGäNGLIG GRATIS SOM E-TIDNING HäR.