Infralogic specialiserar sig på perimetersäkerhet för kritisk infrastruktur och inte minst staketlarm. Magnus Cederäng menar att olika typer av sensorer kommer börja användas i kommande säkerhetsinstallationer för att samverka och hjälpa operatörerna att fatta beslut.
– Vi går ifrån tänket att kameran bara är till för att verifiera till att kameran blir en sensor. I dag används ofta radar och sedan en kamera för att verifiera, eller bara kamera med någon form av analys som skiljer på olika objekt. Då får du falsklarm, och en radar har också en tendens att falsklarma. Fåglar och fåglar i flock är en utmaning, säger Magnus Cederäng.
Inte kostnadseffektivt
Han anser att perimetersäkerhets-lösningar med termiska kameror och nätverkskameror med ”motion detection” inte blir kostnadseffektivt i vissa applikationer.
– Från installationstiden till att man har kalibrerat för samtliga årstider kan det ta uppemot 24 månader. Du får mindre skydd till det här är 100-procentigt installerat. På den tiden brukar det kunna hända både det ena och det andra – både växtligheten och omgivningen förändras.
Ett avgränsande staket vid kritisk infrastruktur kan till exempel placeras 800 meter ut från objektet och med staketlarm.
– I genomsnitt brukar det finnas två grindar, en vikgrind och en skjutgrind och den senare hanteras med andra typer av radiosensorer för den åker fram och tillbaka. Men de sensorerna blir en del av skyddet av staketlinjen, säger han.
Det går också att komplettera med nedgrävbara kabelsensorer för att upptäcka saker utanför staketet och det är vanligt med radar och/ eller PTZ-kamera som kan spåra intressanta objekt. Om det saknas en fysisk perimeter i form av staket är laser ett annat alternativ.
Krävs mer medel
Magnus Cederäng tycker att perimetersäkerheten för kritisk infrastruktur generellt är för låg. Den nya säkerhetsskyddslagen och riksdagens beslut att fler skyddsvärda verksamheter kan bli skyddsobjekt har visserligen skapat en ökad marknad för perimeterskydd, men även om organisationerna har viljan att förbättra har pandemin ställt till det eftersom andra saker av förståeliga skäl har prioriterats.
– Jag tycker inte att det är något fel på säkerhetsskyddslagen och vad den ställer för krav. Felet är att man inte skjuter till medel. Ta en kommuns hantering av vatten som exempel – det kan falla under livsmedelshantering och då kan inte Livsmedelsverket ha en rekommendation som är supergammal samtidigt som säkerhetsskyddslagen säger att ”med alla tillgängliga medel skall...”.
Magnus Cederäng menar att det ger utrymme för en otroligt öppen tolkning när en kommun ska välja mellan att sätta in ökat skydd på en vattentäkt eller se till så skola och förskola fungerar bättre.
– Och det är inte förrän dagen då det händer något med vattentäkten som det blir rubriker...
Gemensamt moln bäst
Infralogic tillhandahåller sensorer som går att sätta på staket, gräva ner i marken, eller till exempel sätta på insidan av lagerlokaler. De påverkas mindre av väderförhållanden än många andra typer av sensorer och de är självkorrigerande genom att olika typer av teknologier är inbyggda i processorenheterna och som känner igen förändringar i väderleken – om det till exempel börjar regna eller hagla höjs tröskelvärdena automatiskt.
Dock är Magnus Cederäng noga med att påpeka att staketlarm måste kombineras med andra typer av sensorer.
– Gärna med mjukvaran som samverkar där du sätter reglerna att ”den här sensorn tillsammans med den här sensorn och den här sensorn ska fatta samma beslut inom det här tidsintervallet”, säger han.
Magnus Cederäng anser att det är olyckligt att tillverkare lägger upp egna molnhanteringar för olika typer av säkerhet.
– För då hamnar passerkontroll i ett moln, kamera i ett moln och larm i ett tredje moln. Jag tror absolut inte att det är bra för säkerheten i allmänhet, utan en större aktör bör ta allt det här och drifta en egen hantering i en serverhall, då blir det säkert. Annars får du tre nyckelhål att sticka in en nyckel i och vrida på, säger han.
De senaste åren har riskmedvetandet ökat i samhället, bland annat genom att cyberattacker slagit ut samhällsviktig verksamhet på olika ställen i världen. Magnus Cederäng nämner också drönarflygningarna i januari som skedde över bland annat kärnkraftverk och som uppmärksammades stort i media.
– Det är ett tydligt exempel på att det behövs en annorlunda typ av perimeterskydd än vad som används i dag. Sedan tror jag man ska fundera på vad syftet med drönarflygningarna är. Om syftet är att bara påkalla uppmärksamhet uppe i luften – vad händer då på marken, frågar han sig.