Att näringslivet utsätts för brott och även används som brottsverktyg har länge varit ett faktum, men det är först på senare år som denna problematik hamnat under luppen för Sveriges kommuner. En förklaring till att det uppmärksammats är den lag som infördes 1 juli 2023 som innebar att kommunerna fick ett uttalat brottsförebyggande ansvar, och med det även till uppgift att ta fram en nulägesbild, kartlägga kriminaliteten och ringa in behovet av brottsförebyggande åtgärder.

– Historiskt sett har det ofta varit polisen som skött detta, men nu ska även kommunen ta initiativ till samverkan där det så behövs. Både näringslivet och Brå tycker att företagen bör ingå som en naturlig samverkanspart inom alla delar av det brottsförebyggande arbetet. Det innebär exempelvis att de är med och tar fram allt ifrån samverkansavtal och lägesbild till analys och förslag på åtgärder, säger Carl Gynne, utredare på Brå.

Nulägesbild som speglar verkligheten

Vissa kommuner hade redan sedan innan den nya lagen infördes haft med näringslivet i det brottsförebyggande arbetet, medan andra undrade hur de skulle gå tillväga för att få med företagen på tåget.

En av orsakerna till att det är viktigt att få till en fungerande samverkan mellan kommun, polis och näringsliv är att få en nulägesbild som speglar verkligheten. Eftersom många företag väljer att inte anmäla de brott de utsätts för är den officiella brottsstatistiken ofta missvisande, men genom en direkt dialog med näringslivet kan både kommun och polis få en bild av hur det ser ut ändå, menar Brå.

Vartannat företag anmäler inte brott

2019 började Svenskt Näringsliv att mäta kriminaliteten i näringslivet för att få en mer verklighetsförankrad bild av brottsutsattheten. I den mätning som gjordes 2025 svarade 4 av 10 företag att de utsatts för brott under det gångna året. Värst var det inom handeln där 6 av 10 företag drabbats. Men trots näringslivets utsatthet är polisanmälningarna ändå förhållandevis få, konstaterar Lena Nitz, expert inom brottslighet och trygghetsfrågor inom Svenskt Näringsliv.

– Runt 50 procent av näringslivet anmäler inte de brott man utsätts för. Många tycker att handläggningen tar för lång tid och att ärenden ofta läggs ner. Ibland förstår man varför fallet lagts ned, men många gånger tycker man att något borde göras. Det gör att näringslivets förtroende för polisens förmåga att hantera brottsutredningar är ganska låg.

När anmälningarna inte kommer in får polisen inte rätt information om hur brottsligheten faktiskt ser ut. Det ger ett mörkertal som leder till en ond spiral.

– Om man som företag inte anmäler vet ju inte polisen vad som faktiskt händer och hur utvecklingen ser ut. Det i sin tur kan leda till felaktig prioritering av polisens resurser, förklarar Lena Nitz.

Handeln mest utsatt

Vissa branscher är dock bättre än andra på att anmäla, där byggbranschen följt av transport har högst anmälningsgrad. Handel och besöksnäring å andra sidan har lägst anmälningsgrad, vilket delvis har en förklaring i att brotten kan upplevas så pass små, såsom snatteri, att det inte känns lönt att anmäla.

Handeln och besöksnäringen är också de som oftast utsätts för hot och trakasserier – närmare var femte företag i dessa branscher har varit med om detta, enligt Svenskt Näringslivs Brottsbarometer 2025. Många företag anmäler helst inte den här typen av brott just på grund av rädsla för att behöva möta gärningspersonerna i en eventuell rättegång.

Lena Nitz upplever att både kommun och polis har en genuin vilja att samverka med näringslivet, men det är fortfarande för ojämnt och för personberoende. Ofta är det en eldsjäl som driver det och när den personen försvinner så saknas strukturerna för att jobba vidare med allt som påbörjats, menar hon.

Det brottsförebyggande arbete som kommunen driver behöver alltså bli mindre personberoende och bygga mer på långsiktiga och tydliga strukturer och modeller. Dessutom behövs det mer etablerade och välkända kontaktvägar mellan parterna, konstaterar Lena Nitz.

– Det finns exempelvis kommunpoliser, men vi behöver en organisation och struktur som håller över tid. En lösning är att ha en kontaktpunkt för näringslivet hos polisen i varje region, som man har i Norge. Polisen är ju en central del i det brottsförebyggande arbetet och är de inte med så går företagens incitamentet att delta aktivt ned.

Har större förståelse

Susann Haggren på Svenskt Näringsliv har verkat i gränslandet mellan kommun och näringsliv i 25 år och jobbar idag med brottsförebyggande frågor nationellt, lokalt och på regional nivå. Under dessa 25 år har hon sett enorma framsteg avseende samarbetet mellan kommuner och det lokala näringslivet gällande frågor som rör samhällsutveckling och företagsklimat.

– Idag har de flesta kommunledningar en mycket större förståelse för näringslivets breda betydelse för samhällets utveckling, inte enbart som en motor för arbetsmarknaden. Ett väl fungerande näringsliv är A och O för en kommuns välmående. De flesta kommuner förstår idag att man har en viktig roll att spela för att företagen trivs och utvecklas på orten där de verkar.

Källa: Brå