– Brottsligheten har förändrats sedan sluten ungdoms­vård infördes för över 20 år sedan och nuvarande system är inte anpassat för att ta hand om de grövsta brotts­lingarna. Kriminal­vården har stor erfarenhet av grova brotts­lingar och är den myndighet som är bäst rustad att hantera den här mål­gruppen. Att inrätta särskilda ungdoms­fängelser är en av reformerna i Tidö­avtalet och nu får vi förslag som gör att vi kan gå från ord till handling. Regeringen kommer fortsätta arbeta för att det här ska vara på plats så snart som möjligt, säger justitie­minister Gunnar Strömmer.

De unga lag­över­trädare i åldern 15–17 år som begår den allvarli­gaste brotts­ligheten, till exempel mord, våldtäkter och grova rån, döms i dag som regel inte till fängelse utan till sluten ungdoms­vård. Det är en frihets­berövande påföljd som avtjänas på särskilda ungdoms­hem som drivs av Statens institutions­styrelse (SiS).

I utredningens uppdrag har bland annat ingått att föreslå lagänd­ringar som möjlig­gör tillräckligt ingripande påföljder vid mycket allvarlig brotts­lighet, som inne­fattar adekvata åter­falls­före­byggande åtgärder och som svarar mot behovet av en trygg och säker miljö. Utredaren har också haft i uppdrag att se över vilken myndig­het som är bäst lämpad att ansvara för verk­ställig­heten av frihets­berövade påföljder för omyndiga.

Utredningen föreslår nu att påföljden sluten ungdoms­vård ska utmönstras och att unga lag­över­trädare framöver i stället ska dömas till fängelse. Fängelse­påföljden ska verkställas på särskilda ungdoms­avdelningar på Kriminal­vårdens befintliga anstalter. Verk­samheten på de särskilda ungdoms­avdel­ningarna ska anpassas till barn och ungas behov. Utgångs­punkten ska vara att barn och unga inte ska avtjäna straffet tillsammans med vuxna.

Utredningen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2028.