– Hotet från andra länder har blivit både djupare och mer komplext, det skadar Sverige på en mängd olika sätt, säger Kennet Alexandersson, senior analytiker på Säpo, till TT.

Säkerhetspolisens årsbok för 2020 lyfte den ökade verksamheten som utländsk underrättelsetjänst riktar mot svenska lärosäten.

– Digitaliseringen har skapat enorma fördelar för forskning att utvecklas och för forskare att kommunicera över världen, men det innebär också en ingång för underrättelsetjänster att komma in och stjäla forskning, säger Kennet Alexandersson.

Förutom cyberspionage försöker främmande makt rekrytera personer inom lärosäten för att agera som spioner, och Kennet Alexandersson beskriver hur det kan gå till för TT:

– Det kan handla om att en underrättelseofficer träffar det tilltänkta offret till synes slumpmässigt, på tunnelbanan, utanför jobbet eller vid barnens fotbollsträning. Utifrån den igenkänningsprocessen börjar man bygga en relation med offret, där man hamnar mer och mer i samtal med varandra. Efter ett tag ber man kanske om att få helt öppna, ohemliga uppgifter utskrivna till exempel, så får offret en gåva som belöning för det.

Det kan också handla om rena påverkansoperationer mot personer på lärosäten, till exempel få forskare att uttrycka sig på ett visst sätt, menar Kennet Alexandersson.

Ryssland, Kina och Iran pekas särskilt ut som aktiva när gäller underrättelseverksamhet mot svenska lärosäten, och normalt sett är underrättelseofficerarna i Sverige under diplomatisk täckmantel.  Säpo menar att det funnits en bristande kunskap om vad som är skyddsvärt inom forsknings- och utvecklingssektorn, och att säkerhetsskyddsarbetet har varit eftersatt.

– Alla måste ta säkerhetsskyddet på större allvar. Det är inte bara den sektorn. Hela Sverige måste bli mer medvetet om gapet mellan hot och sårbarheter, säger Åsa Ahl, expert inom säkerhetsskydd på Säpo.

Säkerhetspolisen har genomfört flera insatser för att höja kunskapen och öka medvetenheten om den säkerhetshotande verksamheten mot Sverige, skriver TT.