Enligt lagen om penningtvätt är aktörer på finansmarknaden, som till exempel banker, försäkringsbolag och finansinstitut skyldiga att rapportera misstänkta fall av penningtvätt till Finanspolisen.

Vid misstänkt penningtvätt har polisen möjlighet att frysa tillgångar på till exempel bankkonton, genom ett så kallat dispositionsförbud. Under förra året frystes tillgångar till ett sammanlagt värde av över 245 miljoner kronor, en kraftig ökning jämfört med året före då 168 miljoner belades med dispositionsförbud.

– Polisen arbetar mer underrättelseorienterat än tidigare och går tydligare mot de styrande kriminella och deras pengar. Det i kombination med att vi har fått ökade resurser och samtidigt har spritt kunskap om penningtvätt, både till privata aktörer som banker och till andra samverkande myndigheter, gör att vi har kunnat öka insatserna mot penningtvätt, säger Nicklas Lundh, chef för finanspolisen vid Noa.

Dispositionsförbud är ett viktigt och effektivt verktyg för att förhindra att finansiella tillgångar används i penningtvätt eller i finansiering av terrorism, menar polisen.

– Att polisen jobbar tydligare mot brottsvinsterna kan både direkt och på längre sikt försvaga de kriminella grupperingarna. Genom att vi förra året kunde frysa 245 miljoner kronor har vi förhindrat att stora summor hamnar i de kriminellas händer, säger Linda H Staaf, chef för Noas underrättelseenhet.

Även i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet där 12 myndigheter samarbetar är arbetet delvis riktat också mot de kriminella aktörernas närstående.

– Pengar som betalas ut från staten måste gå till de som har rätt till bidrag och som behöver bidrag för att leva ett riktigt liv. Det är viktigt att samhället i stort sätter gränser och inte tillåter felaktiga utbetalningar av bidrag till familjemedlemmar som försörjer gärningsmännen, säger Linda H Staaf.