– Regeringen lägger om politiken på bredden för att återupprätta tryggheten i Sverige. Mycket måste göras samtidigt för att vända utvecklingen. Fler brott måste klaras upp, verktygen för att ta brottsvinster måste bli effektivare och rekryteringen till de kriminella gängen förhindras. I denna helhet är en reform av straffen avgörande – för att öka brottsoffrens upprättelse och skydda samhället mot allvarlig brottslighet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Utredningen har följande inriktning:
1. Skärpning av straffskalorna
Utredaren får ett brett uppdrag att föreslå de ändringar som behövs för att straffen ska återspegla brottens allvar. Det innebär skärpta straff för bland annat brott som är vanliga i kriminella nätverk, vålds- och sexualbrott samt brott som hotar rättsstatens och samhällets fundament. Ett konkret exempel är att den som döms för flera grova vålds- och sexualbrott ska kunna dömas till livstids fängelse, även om inget av de enskilda brotten har livstids fängelse i straffskalan.
2. Dubbla straff för gängkriminella
Den 1 juli i år trädde lagändringar i kraft som innebär skärpta straff för brott som begås inom ramen för våldsamma gänguppgörelser. Utredningen ska föreslå ytterligare skärpningar som innebär dubbla straff för alla brott som har samband med kriminella nätverk.
3. Dagens mängdrabatt ska avskaffas
I januari i år tog regeringen emot förslag på skärpningar av den så kallade mängdrabatten. Förslagen bereds nu på Regeringskansliet. Regeringen vill samtidigt låta utreda ytterligare skärpningar för att få till en väsentligt längre inlåsning av de farligaste brottslingarna, som begår en stor del av alla grova brott.
4. Den övre delen av straffskalan ska användas mer
Hela straffskalan ska utnyttjas i betydligt större utsträckning än i dag, menar regeringen. Det innebär, till skillnad från i dag, att normalstraffet för många brott kommer ligga nära mitten av straffskalan, i stället för i botten. Och även den övre delen av straffskalan ska användas betydligt oftare.
5. Ingen presumtion mot fängelse
Idag är utgångspunkten att en domstol ska döma ut fängelse först i sista hand – om det finns en lindrigare påföljd ska den väljas. Regeringen vill ta bort den presumtionen. Är brottet tillräckligt allvarligt ska påföljden i stället som utgångspunkt vara fängelse.
6. Mindre hänsyn till den dömdes personliga omständigheter
Idag ska en domstol ta hänsyn till den dömdes personliga förhållanden när straffet ska bestämmas. Regeringen vill att dessa så kallade billighetsskäl ska tas bort, eller få en mycket mer begränsad betydelse.
7. Fler ska häktas
Nyligen sänktes gränsen för obligatorisk häktning från brott med ett minimistraff om fängelse i två år till brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader. Utredaren ska nu föreslå ändringar som innebär att häktning ska ske i fler fall, för att skydda brottsoffer och säkra bevis.
Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 juli 2025.
Sverige
