I uppdraget har ingått att analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen har också i ett delbetänkande lämnat förslag om ett administrativt sanktionssystem för vissa bidragsbrott och andra felaktiga utbetalningar av förmåner eller stöd.
– De felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen uppgår till miljardbelopp varje år, cirka 14,6 miljarder kronor enligt den senaste uppskattningen. Drygt hälften av de felaktiga utbetalningarna har uppskattats vara misstänkta bidragsbrott. Angreppen på välfärdsystemen från den organiserade brottsligheten är ett av de allvarligaste hoten mot samhället. Välfärdens medel ska gå till angelägna reformer bland annat till de människor som är i behov av ekonomiskt stöd, inte till kriminella. Om skattepengar går till att finansiera kriminella skadas legitimiteten och förtroendet för den skattefinansierade välfärden. Nu ser jag fram emot att ta del av förslagen som kommer att beredas vidare i Regeringskansliet i sedvanlig ordning, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.
Utredningens förslag i korthet:
- Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen föreslås få ett tydligare ansvar att förebygga välfärdsbrott.
- Ett råd mot välfärdsbrott föreslås att inrättas för att granska regelförslag ur perspektivet att motverka brott och olika brottsliga upplägg som avser välfärdssystemen. Rådet ska också ge praktiskt stöd och ta fram vägledande principer för regelgivning på välfärdsområdet.
- Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten föreslås få utökade möjligheter att hämta in uppgifter från andra aktörer än den enskilde som ett led i att förhindra att brott begås. Kommunerna föreslås få kunna inhämta vissa uppgifter om inkomst från Skatteverket.
- Förslag om att ett system med bidragsspärr införs. Den som döms eller meddelas ett strafföreläggande normalgraden eller grovt bidragsbrott ska samtidigt meddelas en bidragsspärr av allmän domstol eller åklagare.
Sverige
