Förslaget som regeringens utredare nyligen presenterade går bland annat ut på att kommunerna från och med januari 2023 får ett utökat ansvar för att kartlägga brottslighet, ta fram åtgärdsförslag och samordna lokala brottsförebyggande samarbeten. ”Överlag är förslaget positivt, men det saknas en viktig del. Näringslivet tycks helt ha glömts bort. Detta är problematiskt då företagen både är brottsoffer och kan vara en viktig del av lösningen”, skriver Rudolf Antoni.

Han menar att om det ska gå att attrahera kompetens och investeringar till Göteborgsregionen fortsättningsvis, måste de grova våldsbrotten och mängdbrotten mot företagen hanteras. ”Vem vill etablera en ny butik där stölder, rån och hot hör till vardagen? Vem vill bo i en stadsdel där näringsidkare blir utpressade och tvingas slå igen? Vem vill flytta till en stad som är känd för organiserad brottslighet och skjutningar”, skriver han.

Näringslivet bör vara en part i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet och därför bör kommunerna i lagförslaget om brottsförebyggande ”ges ett mer explicit ansvar att fånga upp just företagens utsatthet för brott. Det skulle ge en mer korrekt bild av hur brottsligheten ser ut och skulle i sin tur påverka kommunernas brottspreventiva åtgärdsplaner på ett positivt sätt, både för näringslivet och det bredare samhället”, menar Rudolf Antoni.